Ett program för förändring - Socialdemokraternas partiprogram 2013

ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid.Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia ärjust detta: samhället går att förändra. När socialdemokratin växte framlevde många människor fortfarande iföreställningen att tillvaron avgjordes av ödet eller av en oåtkomlig högre makt. Människan kunde själv inte göra särskilt mycket för att ändra villkoren. Arbetarrörelsensfrämsta uppgift blev att visa att orättvisorna och den sociala misären hade att göra med brister i samhällets organisation, ochattdenna organisation intevargiven. Människorna kan ta makten. När socialdemokratin i samverkan med liberalerna i kamp mot högern drev fram den politiska demokratin öppnades vägen för människoratt bestämmaöver samhället och sina egna liv. Steg försteg började det gamla klassamhället rivas ner för att ersättas av ett modernt välfärdssamhälle. Också i vår tid kan man höra att förändringar inte är möjliga, att vi måste anpassa oss till vad som bestäms avkrafter, som vi inte kan påverka.Socialdemokratins svar är detsamma som det alltid varit:Genom demokratin kan vi tillsammans förändra och förbättra samhället. Vi socialdemokrater har kunnat påverka samhällets utveckling därför att vi varit övertygade om hållfastheten i våra idéer. Men också för att vivarit lyhörda,dragit lärdom av gjorda erfarenheter och mött nya utmaningar med ny kunskap. I detta principprogram berättar vi om hur vi vill möta dagens och morgondagens utmaningar. Vi berättar om våra grundläggande idéer och värderingar, hur viser på samhällsutvecklingen globalt och nationelltsamtredovisar våra principiella politiska ställningstaganden. Tillsammans kan vibyggaett samhälle där alla lever ett bättre liv, känner frihet och framtidstro. 3  DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN Socialdemokratin vill forma ett samhällegrundat på demokratins ideal och allamänniskors lika värde och lika rätt. Fria och jämlikamänniskor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål. Människan ska vara fri att utvecklassom individ, rådaöver sitt eget liv, formasin tillvaro efter egna önskningar och påverkadetegna samhället. Denna frihet ska gällaalla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning. Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, socialaoch kulturellahindren för människornas frigörelse.Vårtmål är ett samhälle utan över-och underordning,utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo-och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering. Solidaritet växer ur insikten att vi allaärberoende avvarandra. Det goda samhället byggs i samverkan, medömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha sammaskyldighet atttaansvar. Socialdemokratin vill låtademokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen. Demokratin har därför företräde före marknaden.Genom demokratin bestämmer medborgarna vilka principer som ska styra samhällsutvecklingen och hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan det gemensamma och det enskilda, mellan det offentliga och marknaden. Socialdemokratin vill att varje människasom medborgare, löntagare och konsument ska ha rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning,arbetslivets organisation och arbetslivetsvillkor.I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktigaför attbredda ochfördjupademokratin. Klimatkrisen och miljöförstöringenhar tydliggjort attmänniskan inte kan levautan att ta hänsyn till naturen. För vår överlevnad behövs en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,som möter den nuvarande generationens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina drömmar. 4  Socialdemokratins demokratisyn känner inga nationsgränser. Målet är en global gemenskap grundad på demokratins ideal. Demokrati förutsätterfrihetfrån fattigdomoch fruktan, men också frihet och möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra människor. Därför måstedepolitiskafriheternabindassammanmedgrundläggandeekonomiska,socialaoch kulturellarättigheter. Internationell solidaritet innebär att stå upp för de mänskliga rättigheterna, vidga kretsen av demokratier och ge ett tydligt stöd till de rörelser som kämpar för detta. Men det handlar också om att vidga demokratins verkningsradie över nationsgränserna.För detta krävs ett ökat globalt samarbete såväl mellan nationerna som mellan folkliga rörelser i hela världen. De internationella institutionerna måste ha kraft att kontrollera och balansera det globala kapitalet och utvecklas till redskap för demokrati,rättvisa och hållbarhet. 5  VÅRAVÄRDERINGAR Demokrati Socialdemokratin tar sin utgångspunkt i de maktskillnader som finns i ett samhälle, och tror på politikens förmåga att skapa en bättre framtid. I uppfattningen om demokratins företräde och i övertygelsenom alla människors lika och okränkbara värdeoch rätthar socialdemokratin sina djupaste rötter. Demokrati handlar om frihet.Den innefattarfrihetenatt få uttrycka sin mening, kritisera, upplysa och bilda opinion, liksom rätten och den praktiska möjligheten att tillsammans med andra forma framtiden.Dessa demokratiska friheter får inte vara förbehållna vissa grupper. Alla harlika rättatt påverkasamhällets utveckling. Demokrati ärmer än en ordning för att fatta och verkställa beslut. Demokrati är ett värdesystem,som måste genomsyra hela samhällslivet. De medborgerliga fri-och rättigheterna bildar den nödvändiga utgångspunkten, men de är inte tillräckliga: de måste ocksåbyggas på med rätten till personlig utveckling,till social trygghet och tillinflytande och delaktighet såväli arbetslivet som i vardagslivet.Bara då kan människor delta i demokratin fullt ut. Därför måste demokratin utvidgas även på detekonomiska och sociala området. Demokratikräverattvaroch enrespekterarandras demokratiska rättigheter, tarsin del av ansvaret för samhällsarbetet och följerfattade beslut, även när de går de egnaönskningarna emot.Demokrati ger rätten att driva sina åsikter och sina intressen, men innebär också skyldigheten att lyssna påandra. Denutesluter intemotsättningar och konflikter, men kräver av alla en beredskap att lösamotsättningarna i just demokratiska former. I principen om demokratins företräde ligger övertygelsen om att samhällsutvecklingenkan påverkas och styras. Attskapadennatilltro, och se till att människorsjälva kanforma sin framtid, tillhör socialdemokratins viktigaste uppgifter. Medlet med vilket socialdemokratin vill förändra samhället är reformismen: attgenom politiska reformer stegvisförändra samhället i den riktning vi vill se. Ett sådant projekt blir aldrig färdigt. Politiken kan inte vara dogmatisk kring olika teoretiska lösningar. Det är omöjligt att fånga det verkliga, levande, ständigt nya livet i abstrakta termer. Förändringsarbetet utgår från människorskrav och behov, så som de formuleras i ständigt pågående samtaloch diskussioner. 6  Socialdemokratin vill upprätthålla och utveckla den demokratiska samhällsförvaltningen. I linje med detta har vi uppfattningen att statschefen ska utses i demokratiskordningoch att monarkin ska avskaffas. Frihet,jämlikhetochsolidaritet Socialdemokratin är en frihetsrörelse somutgår ifrånatt friheten enbart är möjlig genom jämlikhet. Skillnader i makt mellan människor innebär skillnader i frihet. Målet för socialdemokratin är attutjämna dessa maktskillnader, för att på så sätt öka friheten i samhället. Maktskillnaderna i samhället låter sig inte fångas in på något enkelt sätt. När människors möjligheterpåverkas av att de tillhör en viss grupp,visar detta påförekomsten av maktstrukturer. Klass, kön, etnicitet samtkönsidentitet och sexuell läggningär några av de faktorer som avgörmänniskors frihet, oberoende av vilka deär som individer. Det syns i de statistiska sambanden.Människor med låga inkomster eller lägre utbildningsnivå lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre vård än andra.Deras barn löper större risk att själva drabbas av arbetslöshet och sämre hälsa.Detta är inte ett resultat av människans fria vilja. Så länge hälsan, barnens livsmöjlighetereller risken att bli arbetslös inte fördelar sig slumpmässigt i befolkningen, är det inte människans fria vilja som bestämmer. Målet för socialdemokratin är att människor ska vara så fria att yttre faktorer som klass,kön och etnicitet inte påverkar derasmöjligheter till ett gott liv. Jämlikhet är inte detsamma som likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättning för verklig mångfald,eftersom den ger människor möjlighet att följa sin egen fria vilja.När vi kan välja fritt utvecklas violika. Verklig frihet finns bara där det finns verkliga val. Utan ett starkt samhälle, som aktivt och återkommande erbjudermänniskor möjligheter att utvecklas och komma vidare, är friheten en chimär. Bara den som har möjligheter kommer att anstränga sig. Frihet förutsätter därför inte bara frånvaro av nöd och förtryck, utan också tillgång tillen materiell och social trygghet, och ständigt nyachanser. Jämlikhetens betydelse för friheten kommer sig av attvi människorär starkt och ömsesidigt beroende avvarandra. Ingen människa är en ö. Vi skapar tillsammans det samhälle, som i sin tur formar oss. Även mänskliga relationer präglar oss. Det har betydelse vilka vi är i förhållande till andra. Därför påverkar graden av jämlikhet i ett samhälle varje människas frihet. 7  Det ömsesidiga beroendet mellan människor är solidaritetens kärna.I omtanken om andra ligger bådeattta hänsynochattsjälvgöra sitt bästa. Att solidariskt ställa upp för varandra bygger på förvissningen om att alla gör så gott de kan och bidrarefter förmåga. Solidaritetenär en kraft för att öka friheten i samhället, eftersom ingen är fri förrän alla är fria. Rättvisan kan uppnåsförst dåäven de som inteberörtsupprörs av orättvisan. Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt. Bara så kan friheten bli större i vårt samhälle. Arbetets värde Arbetetär grunden för människans frihet och välfärd.Deltagande iarbetslivetbidrar till såväl personlig utvecklingsom gemenskap. Full sysselsättning stärker löntagarna som kollektiv. Socialdemokratin hävdar att människors vilja till arbeteär samhällets viktigaste tillgång. Varje människa har rätt och skyldighet att efter förmåga delta i arbetslivet. Alla har rätt till ett meningsfullt arbete. Varje väl utfört arbete förtjänar respekt, men varje arbete är inte ett gott arbete.Vi vill verka förett arbetslivsom är lärande och får människor att växa.Socialdemokratin strävar efter att förverkliga drömmen om det goda arbetet.Därför måstelöntagarnavinna ökat bestämmande över förhållandena påarbetsplatserna. Arbetslivet måste organiseras så att varje människa blir bemött med aktning och respekt för sitt arbete och sin arbetsinsats. Det måste organiseras så att alla kan känna trygghet till liv och hälsa i bådeanställning och företagande.Alla har rätt till en god balans mellan lönearbete och ledighet, och arbetet ska kunna förenas med ansvar för barn och familj. Friheten att utvecklas som människa ska finnas såväl i arbetet som på fritiden. 8  VÅR SAMHÄLLSSYN Vadformar samhället? Socialdemokratin föddes ur en förståelse för hur grundläggande produktionen och produktionsförhållandena är för samhället och förmänniskors livsvillkor. När den moderna maskintekniken ochdet industriella produktionssättet brötigenom förändrade det inte bara sättet attarbeta.Det förändrade hela samhället.Det påverkade människorssätt att uppfattasig själva och världen, det påverkadevardagslivets villkor och till slut hela samhällsorganisationen. På så sätt är arbetarrörelsens ideologi också ettsätt att analysera samhällets utveckling. Grundläggande är denmaterialistiska historiesynen,det vill säga insikten attfaktorersom teknik, kapitalbildning och arbetsorganisation har avgörande betydelse för samhället och människors sociala villkor. Sättet att organisera produktionen av varor och tjänster har således stor betydelse. Det förklarardock inteallt i ett samhälle.Väsentligärocksåden roll som reproduktionen spelar. Reproduktion i denna bemärkelsehandlar om familjeliv, mat, vila och rekreation, men ocksåomallt det andra som är en förutsättning för att vi ska kunna bidra i arbetslivet: omsorg, utbildningochutvecklingav vår sociala förmåga. Hur reproduktionen organiseras har lika stor betydelse för samhällets utveckling och människornas uppfattning av sig själva och världen som produktionsordningen. Traditionellt har ansvaret för hem och familj varit en fråga förkvinnan och till stor del utförtssom oavlönat arbete.Den socialdemokratiska utbyggnaden av välfärdsstaten förändrade delvis detta, genom att istället förlägga stora delar av denna reproduktion i det offentliga.Det gjorde detockså möjligt för alla attta del avexempelvis utbildning och sjukvård, oberoende av inkomst.Det innebar att denindividuellafriheten ökade för ett stort antal människor, både för de kvinnor som inte längre bands till hemmetoch för alla de som fick del av välfärdstjänsterna. Fåsaker har betytt så mycket för den svenska tillväxten som utbyggnaden av den generella välfärden. Ytterligare en helt centralförutsättning för samhällsutvecklingen är naturen.De kraftiga välståndsökningar som följde av det industriella genombrottetharlika mycket med människors arbete att göra som med tillgången tillbillig energi, framförallt olja. Den produktionsordning vi levt med sedan dess bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart. 9  Produktion och reproduktion kan organiseras på många olika sätt, men naturens ramar är absoluta. De sätter gränser för vad som är möjligt att göra. Därför är detnödvändigtatt ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.Tillväxten som vi känner den idag bygger på användandetav ändliga resurser. Detta måste ändras.Att ställa om till en hållbar tillväxt, som tar hänsyn till även kommande generationer, är en av samtidens mest tvingande uppgifter. Marknadochkapitalism Närmarknaden fungerar som bäst är den en kraftfull katalysatorför människors uppfinningsrikedom och kreativitet. Denna dynamik har skapat ekonomiska resurser som bidragit till att förbättra våra liv och till attlyftastora delar av mänskligheten ur fattigdom. Samtidigt rymmer marknaden destruktiva tendenser, inte minst genom att den ständigt strävar efter att upphäva sig själv. Dess inneboendedrifttill koncentrationoch monopol motverkar den mångfald som är dess egen förutsättning.När vinsten är det allt överordnade intresset kommersamhälleliga mål i andra hand, vilket leder tillexploatering av såväl människor som miljö. Marknadskrafterna förmår inte heller ta varapå samhällets produktiva tillgångar fulltut. Vinstintressetskapar inte alltid arbeten.Arbetslösheten är ett problemäven under perioder av stark tillväxt. Den renodlade kapitalismen ska hållas isär frånmarknadsekonomin. Den ärmarknadens destruktiva sida. Den betecknar ett maktsystem, där den som äger kapitalet ges rätten att bestämma över allaandraintressen, och där människorsvärde och rättigheter bestäms av deras ekonomiska lönsamhet. Detta maktsystem skapar ofrihet för alla andra än de stora kapitalägarna. Det skaparen ojämn fördelning, stora orättvisor och kraftiga sociala spänningar inomoch mellan länder. Detleder till allvarlig exploatering av miljö och naturtillgångar.Därför är socialdemokratinett antikapitalistiskt parti. Det krävs demokratiska motvikter för att skapa de stabila spelregler som behövs för att marknaden skafungera väl. Detta märks inte minst av de återkommande finansiella kriserna i världen. Enbartregelverk som beslutas avinstitutioner oberoende av marknaden kan upprätthålla konkurrensen och bryta utvecklingen mot privata monopol. Det krävs också demokratiska beslut för att förhindra den exploatering som följer av att marknadsmekanismerna inte klarar av att hushållamed sådant som saknarmarknadspris, som luft och vatten. Detfinns flera sätt att organisera mänsklig verksamhet.Ledstjärnan för socialdemokratin måste vara att i varje situation pröva vilken form som ger det bästa resultatetmed hänsyn till rättvisa och effektivitet. Valetmellan marknad och demokratikommer därmed att skifta mellan olika sektoreroch mellan olika tidpunkter. Vissa områden kommer dock aldrig att 10  lämpa sigför marknadslogiken. De sociala rättigheter, som ska komma allatill del oberoende av inkomst,skainte fördelas av marknaden. Socialdemokratin strävar efter ekonomisk ordning där varje människaharrättoch möjlighet att som medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Det är en ordning som innefattar olika former avägande, som stimulerar människor att starta företagoch som ser företag och företagsledningar somviktiga aktörer i ekonomin.Den kräver att produktionslivet bygger på respekt för allas arbete, tar tillvara engagemanget och arbetsviljan hos alla och fördelar produktionsresultatet rättvist. Den ser miljöhänsyn som ett överordnat kraviall produktion. Marknaden och vinstintresset är en del av det ekonomiska livet. Men ekonomiska intressen har aldrig rätt att sättagränser för demokratin. Detär tvärtom alltid demokratin somhar den överordnade rätten att ange villkor och ramar förekonomin. De många och skiftandebehoven i samhälletkan inte tillgodoses vare sig med enbart politiska beslut eller med enbart marknadshushållning. De kräver den blandekonomi, som bygger påen kombination av samhällsåtgärder och marknadsmekanismer,en effektiv offentlig sektor, ansvarsfulla företag,starka fackligaorganisationer och medvetna, aktiva konsumenter. Socialdemokratin vill samla allagoda krafter för att bygga ett bättre samhälle,och det görs bäst i samverkan. Maktstrukturer Socialdemokratin vill se ett samhälle utan över-och underordning, och bekämpar därför alla former av maktskillnader som minskar den enskilde individens frihet. Denna kamp utgår från övertygelsen om att principen om alla människors lika värde inte kan förverkligas i ett samhälle där vissa är underordnade andra. När tillhörigheten till en viss grupp medför systematiska skillnader i människors livsvillkor och möjlighetertill ett gottliv, visar detta på förekomsten av en maktstruktur. Den enskilde individen blir inte sedd och bemött som person och får inte utvecklas i enlighet med egna förutsättningar och val. Valen underordnas istället individens tillhörighet till en viss grupp, bestämd av klass, kön eller etnicitet, av funktionsförmåga ellerålder,avsexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Många människor möter en dubbel eller flerdubbel underordning, där olika maktstrukturer förstärker varandra. Grupptillhörigheten påverkar individens ekonomiska utrymme, makten över det egna livet och det egnaarbetet, ochmöjligheten att påverkasamhället. Maktstrukturernager vissa 11  människor privilegier, samtidigt som debegränsarandramänniskors möjligheter att växa och utvecklas.Demänniskor som drar politiska, socialaellerekonomiska fördelar av dagens maktstrukturer har också mycketatt vinna på att de bevaras. De klassmönster som skapas i det ekonomiska livet är centralaför förståelsen av ojämlikhetens problem.Klassbegreppetbeskriver de systematiska skillnader i människors livsvillkor, som skapas av produktionslivet. Klassklyftornabeskär människorsfrihet.De klassbundna orättvisornafortplantar sig från de vuxnas liv in i barnens villkor på ett sätt som innebär hot om växande klyftor också i framtiden. Men över-och underordning skapas inte bara av förhållandeninomarbetslivet, utan också avandra faktorer. Samhället idag bygger på en mängd exkluderande normer, som skapar föreställningar om vem eller vilka egenskaper somär normala och vilka som inte är det. Den som uppfattas som normal har en mer privilegierad situation än den som uppfattas som avvikande.Åtgärder enbart mot klassorättvisor räcker därför inte för verklig jämlikhet. Det kräver en medveten kamp också mot andramaktstruktureroch förtryckande normer. En tydligmaktstruktur är det som kallaskönsmaktsordningen, den systematiska över-och underordning mellan könen som skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor och män. Inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor olika männens, derasgenomsnittliga inkomst lägre och det obetaldaarbete de utför medhem och barn mer omfattande. Starka tankemönster definierar vad som är manligt och vad som är kvinnligt.Denna ordning begränsar kvinnors livsval, men den kringskär ocksåmännens utvecklingsmöjligheter. Med starka reproduktiva, sociala och politiska rättigheter kan vitillsammans skapaett annat och mer mänskligt samhälle, med lika rätt och likaansvar för kvinnor och män, i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv.Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti. I vårt samhälle finns också rasistiska strukturer, som begränsar vissa människors liv samtidigt som de ger andra privilegier.Rasismen bygger på en uppdelning avolika tänkta folkgrupper och försvarar en ojämlikhet i makt och resurser mellan dem. Vi ser idag att sysselsättningsnivå, lön och möjligheter på arbetsmarknaden varierar stort beroende på hudfärg, etnicitet, religion och kulturell tillhörighet.Uppdelningen av och ojämlikheten mellan olikaföreställda folkgrupper syns också i den växande boendesegregationen, och i vilka som är representerade i såväl politiska församlingar som i andra maktsfärer i samhället. Samtidigt som rasismen och samhälletsklasstrukturförstärker varandra,finnsdet en risk attfattiga grupper och platser, och därmed klasstrukturer, felaktigt görstill etniska problem i samhällsdebatten.Dettasynsätt vill vi socialdemokrater bekämpa. 12  Det bästa sättet att motarbeta rasismäratt stärka jämlikhetengenom att skapafull sysselsättning och utveckla den generella välfärdspolitiken. Kampen mot rasism handlar också om att bekämpa fördomar. Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturelltillhörighet eller religion. Vi socialdemokrater vill verka för interkulturalitet, som är ett utbyte mellan människor med olika utgångspunkter ochreferensramar. Detta utbyte utgår från alla människors lika värde och rättigheter oavsett social, etnisk eller religiös bakgrund. Jämlikhetspolitik måste riktas mot alla former av över-och underordning, och dessa måste ses i ett helhetsperspektiv där olika förtryckande strukturer samverkar och förstärker varandra. I detta breda jämlikhetsarbete liggeren avsocialdemokratins stora framtidsuppgifter. 13  VÄRLDENAVIDAG Vårtidsstorautmaningar –ochlösningar Vi lever i globaliseringens tidevarv. Världens människor är beroende av varandra i en utsträckning vi inte sett tidigare. Den intensifierade världshandeln och spridningen av demokratiska värderingar, ny teknik och vetenskapliga innovationer har skapat ett välstånd som lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom.Medellivslängden i världen ökar, barnadödligheten minskar, allt fler människor lär sig läsa och allt fler länder räknassom demokratiska. Globaliseringen och den allt intensivare internationella handeln har lett till attexporten av varor och tjänster fått en kraftigt ökad betydelse för den svenska ekonomin.Exporten motsvarar idag ungefär hälften avSveriges BNP.Denna ökninghar bidragit till sysselsättning och välfärd. Men den har också gjort det svenska samhället alltmer beroende av den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld. Med globaliseringen skeren gradvis förskjutning av makten i världen. Där västländerna tidigare har utgjort världens maktcentrum, är det idag i andra länder som den ekonomiska tillväxten är som starkast och mest ihållande. Dettakommer att få stora konsekvenser, inte bara för den ekonomiska ordningen i världen, utan också för den politiska och kulturella. Samtidigt som det är positivt att det skett en globalmaktförskjutning från de tidigare dominerande ekonomierna i norr till de växande ekonomierna i söder, är det ett allvarligt hot mot friheten och demokratin när vissa av de länder som spelar en växande roll är ickedemokratiskaoch saknarrespekt för de mänskliga rättigheterna. Internationaliseringen innebär också nyautmaningar förden demokratiska delaktigheten.Mångapolitiska beslut, som tidigarekundetas pånationell nivå,kräver idaginternationella överenskommelser och gränsöverskridande lagstiftning. Kapitalet flyter närmast fritt över gränserna. De ekonomiska intressena har blivit mindre beroende av en nationellbas och ägarstrukturerna har förändrats. Risken finns att fokus flyttas från långsiktiga ochproduktiva investeringar till kortsiktigavinster.Finansiella bubblor växer och spricker, med katastrofala konsekvenser för miljontals människor i form av växande arbetslöshet och fattigdom. Det finns en sprickamellan den reala ekonomins sårbarhet och den finansiellaekonomins framgångar. Att börsen går bra behöver inte betydaatt arbetslösheten sjunker eller att människors levnadsstandard ökar. Koncentrationenav storföretag till allt större, 14  världsomspännande koncerner skapar stora ekonomiska maktcentra utanför demokratisk kontroll. Det växande välståndet bygger många gånger på att arbetskraft utnyttjas till låga löner och hänsynslösa anställningsvillkor. Samtidigt finns växandemotkrafter. Det fackliga internationella samarbetetväxer i styrka. Ökad transparens och en ökad mediebevakninggerde fackliga strävandena nya möjligheter. Allt fler företag inser att det ligger i deras egna, långsiktiga intressen att ta ett socialt ansvar och att respektera arbetstagarnas rättigheter. Utarmningen av naturresurser och hotet mot miljö och klimat känner inte heller några nationsgränser. Människans förbränning av fossila bränslen har medfört kraftigt förhöjda halter av koldioxid iatmosfären. Medeltemperaturen stiger i hela världen. Detsamma gäller havsytan. Marknadens oförmåga att hushålla med resurser som saknar pris har lett till en exploatering som hotar allas vår existens.Än har världen inte lyckats vända utvecklingen och åstadkomma den nödvändiga minskningen av utsläppen av växthusgaser.Klimatkrisen är kanskemänsklighetenssvåraste utmaning. Det handlar, bokstavligen, om allas vår överlevnad. Samtidigt som miljontals människor lyfter sigur extrem fattigdom, växer nyaklyftor fram. Ojämlikheten inom länder ökar i världen och den ekonomiska utvecklingen riskerar att stagnera när allt mer av välståndet samlas i fåtalets händer, samtidigt som stora grupper saknar tillräckliga resurser för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin.Migrationen växer: människor dras till de nya jobben för attfånga möjligheterna till ett bättre liv,och allt fler människor i världen bor i städer. Det innebär både fantastiska möjligheter att skapa sig ett bättre liv och risk för utslagning i nya slumområden. Svåra fördelningskonflikter har tillfälligt kunnat undvikas genom att skuldsättningen i den rika delen avvärlden har vuxit: när reallönerna inte har ökat i samma takt som det totala välståndet, har människor kompenserat detta med att ta större lån. Detta har bidragit till den instabila skuldekonomi som utlöste den stora finanskrisen i slutet på 00-talet. I kölvattnet av den ekonomiska krisen ser vi djupt oroväckande tendenser till ett ökande främlingshat, växande högerextremism och en minskad tilltro till demokratin,inte minst i Europa. Både globaliseringen, klimatfrågan och den växandeojämlikheten visar hur djupt och ömsesidigt beroende vi människor är av varandra.Den globalaarbetsdelning, som bidragit till de kraftigaste välståndsökningarna i mänsklighetens historia, innebär att miljontals människorsamverkar med varandra i inveckladenätverk utan att någonsin träffas. De varor vi konsumerar en vanlig dag bär spår av ett oräkneligt antal människor, i många olika länder, som på många olika sätt bidragit till att produkten ska hamna i just våra händer.Det ekonomiska systemet och de privata företagen är helt beroende av sin omvärld: av de 15  resurser naturen har att erbjuda; av det regelverk och den infrastruktur som bara samhälleliga organ kan skapa och upprätthålla;av deanställda som med sitt kunnande skapar produktionen; och av de konsumenter, som med sin efterfrågan betalar produktionens kostnader. I det moderna samhället är beroendeformerna globala, abstrakta och opersonliga. De otaliga människor som gör våra liv möjligaär ansiktslösa för oss. Vi hyser samtidigt en så stark tillit till dessa omfattande beroendeförhållanden att vi tar dem för givna,förmodligen därför att tillvaron annars skulle kännas outhärdligtosäker. Detta förstärker en känsla hos oss av att vi i själva verket är individuellt oberoende, en föreställning som paradoxalt nog tycks blistarkare ju mer omfattande de samhälleligaberoendeförhållandena faktiskt är. Dessa beroenden har alltid funnits, men är starkareidag än tidigare.Det är tydligare än någonsin att svaren på samtidens stora utmaningarligger i det gemensamma.Dessa utmaningar går inte att lösa annat än tillsammans, på demokratisk väg, i många fall över nationsgränserna. De kaninte lämnas varken åt individen eller åt marknaden.En gränslös värld i fred och frihet är socialdemokratins långsiktiga mål. Det ärvi människortillsammans som måste fatta de svåra, men helt nödvändiga besluten kring hur vi vill leva tillsammans framöver. Nyaförutsättningarför samhällsutvecklingen Fortfarande förklarar skiljelinjen mellan arbete och kapitalmycket av samhällsutvecklingen. Men konflikten dem emellan tar sig ständigt nya uttryck. En central förändring är att kopplingen mellan ägande och direkt ansvar för produktion och företag tydligt försvagats, vilket på många sätt minskarmedborgares, konsumenters och arbetstagares inflytande över produktionen.Ägandet av kapital har anonymiserats och institutionaliserats: investmentbolag, aktiefonder, pensionsfonder och andra institutioner, som förvaltar kapital för andras räkning, svararför en allt större andel av kapitalbildning och kapitalförvaltning.Storföretagen internationaliseras,samtidigt som småföretagandet spelar en stor roll.Allt detta innebär nya villkorför arbetet och därmed för samhället. Kapitalets internationellarörlighethar drivit upp vinstkraven och gjortatt kapitalets andel av produktionsresultatet ökat. Det har påverkat produktionen med hårdare tempo, tätare varsel om uppsägningar och en ökad användningav tillfälliga anställningar. Mycket av det institutionella kapitalet finns i pensionsfonder och försäkringsbolag, som byggts upp för löntagarnas pengar. Det betyder attnya möjligheter öppnas för löntagarna 16  att gemensamt påverka hur kapitalet används. I förlängningen ligger att gränsen mellan kapital och arbetekan luckras upp. Den snabba globaliseringen har stimulerats av den omvälvande utvecklingen av informationstekniken. Den har skapat nya villkor för det internationella kapitalet, möjliggjort omedelbara och gränslösa ekonomiska transaktioner, förkortat beslutsvägarna och krympt beslutsprocesserna. Informationstekniken har också revolutionerat många människors vardag. Den gränslösa kommunikationen har öppnatnyavägar till kunskap, skapat nya mötesplatser och etablerat nya sociala relationer. Den har ökatindividens frihet att välja umgänge, livsstil och identitet. Teknologin spelar en storroll för demokratins utveckling. De snabba digitalamedierna har blivit effektiva redskap för frihetsrörelserna runt omi världen,samtidigt som de ger ny vitalitet åtde gamla demokratierna. Industrin står för en stor delav de resurser som skapas i vårt land, samtidigt som dess andel avsysselsättningen minskar. Tjänster som tidigare utfördes inom industrinutförs numera av tjänsteföretag.De framväxandetjänstesektorerna blir allt viktigareför jobben, och de uppvisar ett varierat mönstervad gällerarbetsplatser och arbetsorganisation. Kunskap ökar i betydelse iarbetslivet. Företagens framgångar blir allt mer beroende av de anställdaskompetens. Behovetav kvalificerad utbildning har ökat. Dethar också kravetpå sociala kompetenser,som förmåga att samarbeta och att självständigt arbetamed olika arbetsuppgifter.Detta innebär med ett klassiskt socialistiskt synsätt att de arbetande kan återfå kontrollen över detegna arbetet och därmed stärka sin position i det ekonomiska livet. Maktrelationen mellan arbete och kapital förändras och arbetets position förstärks. Men utvecklingen är delad, för samtidigt växer starkt proletariserade grupper fram med svaganknytning tillarbetsmarknaden. Avståndet mellan de marginaliserade grupperna på arbetsmarknaden och demest privilegierade är stort och växande. Den stora finanskrisen i slutet på 00-talet visar med skrämmande tydlighet atttron på att marknaden reglerar sig själv inte stämmer. Krisen visar på vikten av demokratiska motvikter och internationella överenskommelser för att förhindra den oreglerade marknadens haveri.Men implikationerna är större än så. Finanskrisen kan i lika hög grad förklaras med frånvaron av social trygghet för en stor del av världens befolkning. I vissa länder i världen har frånvaron av trygga pensioner, socialförsäkringar och annan välfärd inneburit att människor kompenserat detta med egna besparingar. Det har skapat en situation där somliga länder återkommande har stora bytesbalansöverskott, vilket 17  innebär att de konsumerar mindre än de producerar, och förlitar sig på andra länders efterfrågan för att hålla sin exportekonomi igång. Detta ökande sparande i vissa länder speglas av en växande skuldsättning i andra. Även det förklaras i hög grad med en bristfällig social modell. När vinstandelen i ekonomin stigit och reallönernaunder decennierinte hängt med, har människori dessa länderistället höjt sin levnadsstandard genomatt ta störrelån. Sammantaget innebär detta atthandelsobalansernamellan flera avvärldens största ekonomierharvuxitpå ett ohållbart sätt. Den ekonomiska ordningen i världen har allt mer utvecklats till en skuldekonomi. Detta harlett tillendjup instabilitet, som så småningom exploderade i den stora finanskrisen. I dess kölvatten har privata skulder tagits över av stater, vilket i flera länderföljs av att medborgarna avkrävs mycket stora uppoffringar genom lönesänkningar, försämringar av trygghetssystemen och drastiska nedskärningar av de offentliga utgifterna. Maktenövertanken Allt fler områden av den mänskliga tillvaron omfattas av marknadens logik.Samtidigt som demokratin vinner mark ivärlden, så har också marknadens omkrets utökats,på demokratins bekostnad. Detta trots att när politiken träder tillbaka så blir resultatet inte ökad frihet för den enskilde, utan bara att andra maktgrupper – inte minststarka ekonomiska intressen -träder in i stället. Våra liv präglas alltmer av avancerade försök att med ekonomiska drivkrafter– priser, avdrag, avgifter, skatter –påverka vår livsföring. Inom flera områden kan de ekonomiska incitamenten vara effektiva stimulanser till en sundare livshållning eller till ett större individuellt miljöansvar.Men när de ekonomiskadrivkrafternablir de dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättet blir samhället fattigare. När allt har ett pris har ingenting något värde. Grundläggande för den socialdemokratiska samhällssynen är att människan formas av sin omgivning. Socialdemokratin har genom sina reformer velat bygga ett samhälle där solidariteten förenas med egennyttan, såatt det skavara enkelt för människor att agera solidariskt med andra, och på så sätt medverka till en mänskligare tillvaro. Idag lever vi ett samhälle som på många sätt talar till helt andra sidor inom människan. Föreställningen om den ekonomiska människan–en rationell, strängt kalkylerande, nyttomaximerande individ –var en gång i tiden främst en tankefigur i enekonomisk modell. Men som förebild för politiska beslut har denna modell allt mer kommit att bli verklighet.Vi lever i en sorts incitamentssamhälle,där människor ständigt försätts i 18  situationer där de måste göra ekonomiska kalkylerutifrån sin egen nytta. En politik baserad på att människor främst agerar efter egenintresset kommer att påverka människor till att också handla på detta sätt. På så sätt formar samhället människans agerande. Parallellt med detta ser vihur allt fler företeelser individualiseras. Trots att ettproblem som delas av många per definition är ett samhällsproblem, och trots att vi alla är beroende av vår omgivning för både med-och motgång, görs individen allt oftare ansvarigför såväl framgångar som misslyckanden. Detta bidrar till attminska människors tro på demokratins förändrande kraft. Var och en blir sin egen lyckas smed, och det vi skulle kunna åstadkomma tillsammans tersig alltmer avlägset. Marknaden premierar vissa egenskaper hos människan, medan den undertrycker andra. Centralt för marknadsmekanismen är konkurrensen, och att den starke vinner över den svage. Kapitalismen söker upphöja denna princip till norm för helasamhällets utveckling, för de enskilda människornas handlande och för värderingen av människorna. I ett incitamentssamhälle förvanskas mänskliga värden som solidaritet och medkänsla till lönsamhetskalkyler. Arbetskraft sessom en förbrukningsvara. Barnsbehov av sina föräldrars tid ställs åt sidan för arbetslivets krav på sina anställda. Människors naturliga längtan efter gemenskap och uppskattning görs till föremål för en hård kommersiell exploatering.Resultatet blir ett samhälle som brister i tillit och gemenskap.Kapitalismens värdesyn påverkar också samhällsdebatten och opinionsbildningen, och utövar på så sätt en makt över tanken som bygger under den rådandevärldsordningen. Samtidigt väcks i denna rörelse mot ständigt mer marknad en längtan efter något annat, efter möjligheterna att utvecklas på många olika sätt, inte bara på det sätt som marknadskrafterna främjar. Den nyaojämlikheten I Sverige är människors frihet att forma sin tillvaro efter egna önskningar större än i de flesta andra länder. Trycket från gamla tiders begränsande föreställningar om hur människor bör leva har minskat, samtidigt som materiellt välstånd och en välfärdsstat, som stärker individens oberoende,har gett människor större möjligheter att självaforma sina liv. Idag ser vi emellertid att denna välfärd är på väg atttunnas ut på ett sätt som i längden riskerar attpåverkamycket breda grupper.Ett samhälle som dras isär drabbaralla, inte bara desom befinner sig långt ner på samhällsstegen. 19  Klyftorna mellan länder minskar, om än långsamt, samtidigt som trenden under lång tid varit att inkomstklyftorna inom länder ökar. I många länder handlar det om nivåer så höga att de hotar både social sammanhållning och tillväxt. Även i Sverige har ojämlikhetenvuxit sedan flera decennier. Utvecklingen på arbetsmarknaden har bidragit till den växande ojämlikheten.Efter att under flera decennier ha haft en nästan obefintlig arbetslöshet, och en sysselsättningsgrad bland de högsta i världen,hararbetslösheten i Sverigeefter1990-talskrisen mer börjat likna andra länders. Efter varjelågkonjunkturhararbetslöshetenetablerat sig påen högre nivå än tidigare. Utsorteringen ur arbetslivet ökar, samtidigt som möjligheterna att komma tillbaka minskar. En kil slås in mellan demsom har ett arbete och desom står utanför. Även själva arbetsmarknaden polariseras. Antalet kvalificerade och utvecklande arbeten har ökat, men också antalet jobb med osäkra anställningsvillkor. Alltför många riskerar sina liv och sin hälsa i fysiskt eller psykiskt pressande arbetsmiljöer.Arbetstiden breder ut sig allt mer över människors liv: för vissa blir det allt vanligare att arbeta obekväma och oregelbundna arbetstider, för andra handlar det om oreglerad arbetstid och växande krav påständig tillgänglighet även under fritiden. De växande klyftornai det svenska samhället har flera förklaringar. Den ökande globaliseringen har förändrat styrkeförhållandena mellan arbete och kapital, hittills till kapitalets fördel. Parallellt med detta har enpolitiskförskjutningsketti samband med dennyliberala vågen under slutet av förra seklet.Förändringar i de ekonomiska förutsättningarna i världen ledde till framgångar för den politiska högerni världen.Mäktiga ekonomiskaintressen satsade enorma resurser på att legitimera en utveckling mot ökade sociala och ekonomiska skillnader. Degenerella välfärdssystemen beskrevssom ofantliga byråkratier, som hindrade den fria företagsamheten,och strävan efter social utjämning beskrevs som ett hot mot den enskildes frihet. Den intensiva propagandan mot tanken på jämlikhet var framgångsrik; den ledde tillatt näringslivets eliter beviljade sig själva upprörande stora privilegier,som dramatiskt vidgade gapet mellan samhällets fattiga och rika och mellan de anställda och företagens ägare och ledningar. I strid med den kunskap som vunnits ur erfarenheterna av de senaste årtiondenas nyliberala experiment, nämligen attde samhällen som strävar efter social utjämning har bättre förutsättningar för ekonomisk utveckling, harmånga länder, däribland Sverige under 20  borgerliga regeringar,fört en politik som medvetetdrivit framökade klyftor.Denna politik har syftat till ett systemskifte. Klimatförändringarna Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter attstiga i nuvarande takt, kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Smältandeglaciärer, stigande havsvattennivåer, ökad torka och extremt väder hotar många avvärldens ekosystem. Djur-och växtarter riskerar att dö ut och människors möjligheter till försörjning hotar att försvinna. Klimat-och miljöfrågorna fårallt större vikt i både nationell och internationellpolitik.Men jordens ekosystempressas alltjämtför hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de likaresurskrävande konsumtionsmönster somutvecklats i den industrialiserade världen. Den miljövänliga tekniken utvecklas och spridsför långsamt. Både ekonomiska och sociala strukturerförsvårar den nödvändiga omställningen till ekologisk uthållighet. Klimat-och miljöproblemen harvisat att också ekonomin i demokratiska länderkan fungera exploaterande. Det sker ommålen sätts enbart med utgångspunkti hur stora resurser ekonomin skaparför dagensvälfärd, utanhänsyn till vad den samtidigtkostari form av förbrukade naturresurser. Miljökraven tillför en dimension tilldiskussionen om den ekonomiskamakten,som gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas. Miljöpolitiken harflerafördelningspolitiska dimensioner. Det handlar delsom fördelningen mellan generationerna, där dagens generationer inte har rätt att försin egen välfärd utarma de naturtillgångaroch denfysiska livsmiljö somär basen också för kommande generationers liv.Det handlar också om fördelningen mellan fattiga och rika länder, mellan länder med stora respektive små utsläpp och inte minst mellan rika och fattiga inom samma land. Länder med de bästa ekonomiska förutsättningarna bidrar mest till problemet, samtidigt som de oftast också har godast förutsättningar att klara klimatförändringarna. Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt. Dessa svåra fördelningsfrågor visar att solidariteten måste vara global. De rika länderna som stårför den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen. Detta kommer att kräva stora samhällsomställningar. Det som alltid varit socialdemokratins styrka, att rusta människor för förändring, är en nödvändig förutsättning för att bygga det hållbara samhället. På så sätt kan socialdemokratin spela en unik roll i möjligheten att förena en miljömässig omställning 21  med social och ekonomisk utveckling. Omställningen till ett hållbart samhälle innebär stora möjligheter för nya innovationer, fler jobb och ökad livskvalitet. Rörelseför förändring Demokratinstimulerarmänniskorattkrävainflytande över det egna livet och attinte acceptera att styras avkrafterde intekanpåverka.Detta, och styrkan i de demokratiska värderingarna, är i sig självt det starkaste värnet mot kapitalintressenas dominans över samhällsutvecklingen. Nu växeroch utvecklas olika motkraftermotdet internationellakapitalet: Politiken utvecklar sina former för internationellt samarbete.Nationalstaterna förändrar sina ekonomisk-politiska instrument för att minimera utrymmetförfinanssektorns spekulationer. De fackliga organisationerna söker internationella strategier mot underbudskonkurrens om löner och arbetsmiljökrav. Folkliga rörelser utnyttjar den moderna tekniken för att driva opinion och samordna aktioner. Konsumentreaktioner mot transnationella företags agerande i fattiga länder hari många fall tvingat fram början till ett större socialt ansvarstagande.Engagemanget för miljön och den nödvändiga omställningen till enhållbar utvecklingär en internationellt samlandemotkraft mot exploatering av vår natur. Dagens förskjutning av makt till kapitalintressena är inte en ofrånkomlig och därmed oföränderlig följd av globaliseringen. Den kan brytas av medvetet politiskt och fackligt arbete. Nya stora möjligheter öppnar sigför att utjämna klyftor och sprida demokrati och välfärd, men det krävs politisk vilja och politisk kraft att tavara på dessamöjligheter. Den svenska socialdemokratin vill vara en del av denna politiska kraft, som gör globaliseringen till ett verktyg för demokrati, rättvisa och hållbarhet. 22  VÅRPOLITIK Alla människors frihet,helavärldens fred Respektenför demänskligarättigheternaärenförutsättningför demokrati. Socialdemokratin vägrar accepteraattnågonmakt på grund av politiska ellerekonomiska intressen kränker de mänskliga rättigheterna. Arbetet för mänskliga rättigheter är nära länkat till utveckling, fred och säkerhet. Vi socialdemokrater vill stärka detta samband. Vi villtillsammans med företrädare för det civila samhället, såväl nationellt sominternationellt, utveckla de politiska, ekonomiska, humanitära och fredsfrämjande instrument som kan bidra till en värld där kvinnors och mäns likavärde och rättigheter respekteras. En central deli detta arbete är att stärka kvinnornas ställning och förbättra barns uppväxtvillkor. Det kräver rätt och möjlighet till familjeplanering. Kvinnor måste få rätt till utbildning, rätt att bestämma över sin ekonomi och inte minst rätt att bestämma över sin egen kropp. Internationell solidaritetsyftar tillatt vidga demokratins verkningsradie på detglobala planet.Vi vill att de internationella institutionerna, både de regionala och de globala, ska bli effektiva redskap för frihet, demokrati, rättvisa och hållbarhet. Militär nedrustningär en fundamental uppgift för det internationellasamarbetet.På samma sätt som världssamfundetnått fram till internationella konventioner, somförbjuder biologiska och kemiska stridsmedel, villvi verka för en konvention somförbjuder kärnvapen.Risken att massförstörelsevapen utvecklas av djuptodemokratiska regimer eller terrorgrupper, som ställersig utanför alla internationellaavtal, kräver särskildaåtgärder från världssamfundet. Det gör också kampen mot den illegala vapenhandeln. Ingen stat eller terrorgrupp får med militär eller ekonomisk styrka tvinga andra stater till militär och politisk underordning. Staternassuveräna rätt att avvisa sådanaangrepp är ett grundläggandevillkor för internationellt samarbetemellan likaberättigade parter. Men enlika nödvändig grund är respekten för de mänskligarättigheterna.Enskilda människors rätt till liv i frihet och säkerhet måste alltid försvaras.Världssamfundet måste kunna reageravid allvarliga hot mot befolkningsgrupper, även när hotet kommer från dem 23  som behärskar statsapparaten. Varje form avterrorhandling, liksom organiserat våld riktat motcivilbefolkningen, måste därföralltid avvisas. Förenta Nationernas möjligheter att ingripa i fredsbevarande syfte måste stärkas. Vetorätten i säkerhetsrådet måste inskränkas och FN och FN-stadgan bli styrande för allt användandeav militärt våld i internationella och nationella konflikter. I dagens värld är det ofta andra spänningar än de militära somorsakarväpnadekonflikter. Ekonomiska klyftor och etniska och sociala motsättningar utgör ett större hot mot freden, och de tar sig oftare uttryck i konflikter inom än mellan stater.Ett långsiktigt fredsbevarande arbete måstedärförinriktas på de underliggande sociala ochekonomiska faktorer, som underhåller våldet. Att bekämpa fattigdomen,stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna och att skapa och bevara fred är mål som ärsammanflätade med varandra. Vi anser att hela FN-systemet börreformerasförattåstadkommaendemokratiskt uppbyggd, global beslutsorganisation sombättreåterspeglar förhållandena idagens värld. FN ska i aktiv dialog med de globala folkrörelsernavara den ledande aktören för de mänskliga rättigheterna, ibekämpandetav fattigdomen och i klimat-och miljöarbetet. Det svenska biståndet ska motsvaraminsten procent av bruttonationalinkomsten. Utvecklingssamarbetet ska bygga på utvecklingsländernas egna resurser och stödja framväxten av demokratiska institutioner och ett starkt civilsamhälle, såväl lokalt som globalt. Sverige ska erbjudaen trygg fristad åt människor som tvingas fly från förföljelse och våld. Vi vill ha en generös och reglerad invandring. Allakommuner har ett ansvar att ta emot flyktingar och alla insatser ska syfta till att möjliggöra arbete och egen försörjning, rätt till utbildning och en egen bostad. Globalisering ochrättvisa För att möta vår generations största utmaningar måste vi samverka över nationsgränserna. Även många av de uppgifter som traditionellt settssominrikespolitiska, såsom sysselsättningspolitiken och brottsbekämpningen, fordrar iväxande grad att vigår samman. Politisk och facklig organisering har alltid varit effektiva vapen mot kapitalintressena. Motvikterna till dagens globala kapitalism ligger i ettmedvetet, samordnat politisktoch fackligt arbete med stöd av ett starkt civilsamhälle. 24  En central deli detta arbeteäratt i olika internationellaorganisationer verka för ett globalt ekonomiskt regelverk, som bygger på respekt fördemokratin, socialrättvisaoch hänsyn till miljön.Frihandelsavtalen,de internationella miljöavtalen och konventionernaom löntagares rättigheter är viktiga redskap. Det är också nödvändigt att utveckla instrument som ökar stabiliteten i de internationella finanssystemen, motverkar kortsiktiga spekulationer och gynnar långsiktiga investeringar. En global skatt på finansiella aktiviteter eller transaktioner är ett sådant instrument. Goda arbetsvillkor, rättvisa löner och ansvar för det omkringliggande samhället är något som måste åstadkommaspå flera vägar samtidigt. Det krävs ett utbyggt fackligt samarbete över gränserna och inom de stora transnationella företagen, liksom ett aktivt stöd för facklig organisering i de fattiga länderna. ILO:s grundläggande kärnkonventioner och globala avtal mellan parterna är viktiga motvikter tillkortsiktiga avkastningskrav. Aktiva konsumentreaktioner mot företag som bryter mot reglerna kan påtagligt bidra till förbättrade globala arbetsvillkor. För en sådan konsumentbevakningspelarfolkrörelserna en viktig roll. En mer systematiserad bevakning av de transnationella företagen och en samordningmellan fackliga aktioner och konsumentaktioner ska eftersträvas. Det institutionella kapitaletbörvara pådrivande i frågorsomrör arbetstagares rättigheter, företagens sociala skyldigheter och ansvar för miljön. För att nå en långsiktigt hållbar utveckling vill vi verka för en global överenskommelse mellan arbete och kapital.Ett sådant övergripande, globalt avtal ska innehållaett tydligt regelverk för de framtida relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare och precisera parternas ansvar för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Frihandel är ett av de viktigaste instrumenten för attfrämja en global ekonomisk utveckling, men denförutsätter rättvisa spelregler i det internationellahandelssystemet. Handelsavtalen får inte bli verktyg för starka kapitalintressen gentemot fattiga länder,och inte heller för att utestänga fattiga länder från den rikavärldens marknader. De internationella handelsavtalen måste stämma överens med de internationella miljöavtalen. De måste likaså samordnas med de internationellaavtalen om arbetsmiljö och löntagares rättigheter. Miljöansvar ochhållbarutveckling Miljö-och klimatfrågorna är globala.En klok hushållning med jordens resurser är förutsättningen för mänsklighetens framtid. Den ekonomiska utvecklingen måstevara i samklang med det ekologiskt hållbara, omockså kommande generationer skafå leva i en 25  värld med frisk luft och rentvatten,hållbart klimat och biologiskartrikedom. Men naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för detlångsiktigt hållbara, och om denna utveckling intekan brytas hotar ekologisk kollaps. Den nödvändiga omställningen till ekologiskt hållbarutvecklingär ett ansvar för hela världssamfundet,men de rika länder som idag står för den stora delen av utsläppen måste gå före. Vi socialdemokrater ser det som vår uppgift att ta initiativet och agera skyndsamt såväl i Sverige som i internationella sammanhang. Sverige ska vara pådrivande i arbetet för en ny global klimatöverenskommelse och en EU-politik för en långsiktigt hållbar utveckling samt vara enföregångarei den egna, nationellaklimatpolitiken. Det övergripande kravetär att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenligamed kraven på social rättvisa.Det förutsätter mycket kraftiga minskningar av dagens resursförbrukning,och därmedförändringar i bådeproduktions-ochkonsumtionsmönster. Det kräver en ny syn påvälstånd,ekonomisk rationalitet, nyalinjer isamhällsplaneringen och stadsutvecklingen, globala överenskommelser och ett individuelltansvar för den egna förbrukningen. Hänsynen till miljönskrav skabyggas in i produktionsprocesserna redan från början. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt och energiproduktionen ställas om. Den biologiska mångfalden måsteskyddas. Jordbrukspolitiken skautformas för atttillgodose kraven på ekologiskuthålligt åkerbruk och säkralivsmedel. Transportsystemen ska läggas omförmergång-, cykel-och kollektivtrafik och såatt vägtransporterersättsmed järnvägstransporter och sjötrafik.Samtidigt krävsdetsatsningar på att utveckla bränslesnåla motorer, alternativa drivmedel och bättrereningsteknik. All miljöpåverkan i form av utsläpp och avfallsprodukter ska minimeras. Vårt energisystem måste ställas om. Miljövänlig och förnybar energi måste ersättasåväl de fossila bränslena som kärnkraften. Det förutsätter bådesatsningar på att utveckla alternativa energislag och satsningar på mer effektivametoder att använda energi, för att minska den totalaförbrukningen. Omställningen till en ekologiskt hållbar utvecklingär en stark drivkraft förekonomisk tillväxt, eftersom den skapar efterfrågan på resurssnål teknik, nyatransportlösningar och nya former för energiproduktion. Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte ledertill ökad arbetslöshet och socialotrygghet. Detta kräver en strategiskmiljöpolitik, där forskningssatsningar, lagstiftning och olika ekonomiska styrmedel är de viktigaste 26  instrumenten.Med målmedvetna satsningar påhållbar utveckling i samverkan mellan det offentliga och näringslivet kan Sverige också ta en ledanderoll somexportör av ny energisnål och miljöanpassad teknik och nya former avenergiproduktion. Ett socialtochdemokratiskt Europa Sverige är medlem av Europeiska Unionen avgodaskäl: EU är en sammanhållandekraft för fred och politiskdemokrati på den kontinent, som under förra århundradetföröddes av krig och plågades av politiska diktaturer. Samarbete inom unionen kan ge bättre förutsättningar för medlemsstaterna att möta framtidens politiska och ekonomiska utmaningar. EU kan bli en starkareglobal aktör förutveckling och mänskliga rättigheter. För att alla de möjligheter som ligger i det europeiska samarbetet ska tas tillvara krävs både en ny färdriktning för den gemensamma politiken och en förändring av EU:s organisation. De ekonomiska och sociala problemsom följt av krisen i deteuropeiska valutasamarbetet får inte hindra en utveckling av det övriga samarbetetinom EU. Vi socialdemokrater vill att EU ska bli en union för social rättvisa, fullsysselsättning och hållbarutveckling. Vibejakar principernaom fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.Företagens frihet på den inre marknaden får emellertid aldrig ske på bekostnad av principerna om likabehandling avarbetstagare och om ekonomisk, social ochmiljömässig hållbarhet. Därför måste den inre marknaden förses med ett tydligtregelverk, som tar sociala och miljömässiga hänsyn. Vi vill utveckla en europeisk politik för full sysselsättning, som bygger på respekt för löntagarnas rättigheter och förhindrar social dumping. Den fria rörligheten på EU:s inre marknad måste balanseras av löntagarnas rätt att verka fackligt över gränserna och av gemensamma minimiregler inom EU till skydd för de anställdas rättigheter. Som ett led i omställningen till ekologiskt hållbar utveckling och i arbetet med attminska de rika ländernas resursförbrukning måste EU:s miljöpolitik ytterligare utvecklas. Skärpta krav när det gäller miljöpåverkande utsläpp, gemensammaminiminivåer för koldioxidbeskattningen och gemensam finansieringavmiljöinvesteringar hör dit. Det gör också en omläggning avjordbruks-och fiskeripolitiken. Konsumentperspektivet, inte producentintresset, ska vara utgångspunkten för en politik där säkra livsmedel, miljöhänsyn och etisk djurhållningär grundprinciper. Vi vill att EU ska varapådrivande i det internationella solidaritetsarbetet, bådegenom att utökasitt eget utvecklingssamarbete med fattiga länder och genom att avskaffasina egna handelshinder. 27  Vi anser attEUska ta ettgemensamt ansvar för asyl-och migrationsfrågorna.Alla som söker skydd inom EU ska garanteras likvärdigbehandling enligt solidaritetens och humanitetens principer. EU kan ytterligare förstärka sin roll i det europeiska arbetet för ökad jämställdhetsom pådrivare av det nationella lagstiftningsarbetet ochi opinionsbildningen. Påsamma sätt kan EU bli pådrivande i frågan om barns rättigheter. Den gränsöverskridande brottsligheten är ettgemensamt problem inom EU, och kräverett utbyggt samarbete. EU ska fortsätta utvecklas inom de områden där EU bäst kan skapalösningar på gemensamma utmaningar. Den så kallade subsidiaritetsprincipen ska följas. Den innebär att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Bara de beslut som kräver samordning eller reglering på europeisk nivå ska fattas av EU. För att detta samarbete ska bli effektivt är det nödvändigt att medlemsländernaöverlämnar en delav sin makt till EU:s beslutande organ. Det är emellertid viktigt att varje sådan maktförskjutning bestäms av medlemsstaterna. Vi socialdemokrater villatt EU skabli öppnare och mer demokratiskt.Politikens makt ska öka både iförhållande tillden ekonomiska makten och i förhållande till juridiken. Åtaganden för EU:s medlemsländer kan bygga på gemensam lagstiftning, men också på beslut om gemensamma mål, där medlemsstaternaär fria att välja sina egna vägar att nå målen. Medlemsländernaska också kunna gå före, inte minstinom det miljö-och arbetsrättsliga området.Vivill att EU ska vara ett europeiskt samarbete mellan nationalstater och avvisaridéerna om att förvandlaEU till enfederal stat. Till det gränsöverskridande samarbetet i Europa hör samverkanmellan de nordiska länderna. Detär unikt på flera sätt. Det är ett av deäldstaregionala samarbetena i världen. Det berör många samhällsområden och har lett framtill en omfattande ekonomisk, kulturell och social integration. Det bygger påöverenskommelser mellan suveräna stater, som har valt olika vägar för sitt övrigainternationella engagemang. Det byggs upp av och kompletteras med en bred samverkan inom detcivila samhället. Det har alltid varit en central del i den politiska och fackliga arbetarrörelsens verksamhet. Vi vill utveckla det nordiska samarbetet för attmöta de gemensamma utmaningarnasom följer av globaliseringen och klimatförändringarna. Tillsammans med de övriga nordiska ländernavill viutveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen. Militär alliansfrihetochaktiv utrikespolitik Svensk säkerhetspolitik har som syfte att bevara vårt lands fred och självständighet, att trygga stabiliteten i vårt närområde och att bidra till stärkt internationell säkerhet. 28  Sverige ska vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlingsfrihet att driva en självständig politik i krislägen och den ger oss starkare möjligheter att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet.Den gerossrättenatt utformastorlekochinriktningpåvårt försvar, baseratpåvåregensäkerhetspolitiskabedömning. I grunden handlar vårt militära försvar omatt värna vår egen demokratiska samhällsordning. Menmilitär alliansfrihet betyder inte passivitet. Sverige är förpliktigat att värna om internationell fred och säkerhet. Videltari FN-stöddafredsbevarande operationer och ställer oss bakom den nya FN-normen om skyldigheten för en nation att skydda sin egen befolkning.Genom vårtmedlemskap i EU deltar vi fullt ut i den gemensamma utrikes-och säkerhetspolitiken. Sverige har också anslutit sig till EU:s solidaritetsklausul. Det innebär att Sverigeinteförhållersig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land, och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige ska fortsätta att spela enaktiv roll som medlare, brobyggare och samtalspartner vid internationella konflikter.I kampen mot massförstörelsevapen ska Sverige åter ta en ledande roll i det internationella arbetet för avspänning, nedrustning och icke-spridning. Det stora hotet motsäkerheten är inte längre främst krig mellan nationer. Hoten är av annat slag: konflikter inom nationer, övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, terrorism och våld mot demokratiska institutioner samt störningar av kritisk infrastruktur som el, vatten och kommunikationer. Vi ser att dessa risker ökar i samhällen med växandesociala klyftor. Dessa hot går över nationsgränserna och kräver en bredare säkerhetspolitisk ansats, grundad på internationellt samarbete med andra förteckenän militäraoch därmänsklig säkerhetäröverordnad nationella och ekonomiska intressen. Arbeteochtillväxt Full sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Det ärbådeett socialtochett ekonomiskt mål. Det hindrararbetslöshetens ofrihet och gör alla delaktiga i skapandetavvälfärden. Baramed full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjandekan vi mötaframtidens demografiska utmaningar.Socialdemokratisk tillväxtpolitiksyftardärförtillattskapa goda förutsättningar förmänniskors arbete, kreativitet och företagande, över hela landet. 29  Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn, såväl den privata som den offentligfinansierade, är ömsesidigt beroende av varandra. Vi socialdemokrater vill sesåvälen innovativ tillverkningsindustri somen växande tjänstesektor. Båda skabidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling. Bådaska utgå från den svenska arbetsmarknadsmodellen och garantera attde anställdas villkor inte försämras. På så sätt stärks Sveriges konkurrenskraft. Den globaliseradeekonomin skärper kraven på politiken för full sysselsättning.I den hårdnande internationellakonkurrensen skaSverigeskonkurrera med kunskap. Vår utmaning är att ständigt förbättra ossoch ligga längst fram i utvecklingen avnya affärsidéer, produktionssystem, produkter och tjänster. Det kräver stora satsningar på utbildning, forskningochkompetensutvecklingsamten aktiv arbetsmarknadspolitik. Detförutsätterett målinriktat engagemang från statens sida när det gäller utvecklingav såväl tekniska som sociala innovationer.Det kräver en strategisk samverkan mellanden offentliga sektorn, det privata näringslivet, de fackliga organisationernaoch högskolan för att stimulera utvecklingen avkunskapsintensiva branscher och företag i både industri och tjänstesektor. Samarbetet mellan forskningen inom högskolan och inom näringslivet måste breddas och företagen stimuleras att bedriva forskning och utveckling i Sverige. Också små ochmedelstora företag måste kunna vara delaktigaiforsknings-och utvecklingsarbetet. Ettframgångsriktnäringsliv kräver en väl fungerande infrastruktur. Det behövsbetydande satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vägar och järnvägar, både för attgynnautvecklingen av regionala arbetsmarknader och för att underlätta näringslivets behov av snabba och säkra transporter. Väl fungerande transport-och kommunikationssystem i hela landet är också enförutsättning för en regionaltbalanserad tillväxt. Starka och sundaoffentligafinanser är en nödvändig förutsättning försåväl tillväxt som välfärd.Den ekonomiska politiken ska samtidigt användasföratt stimulera investeringar ochefterfrågan. Den skavara ett aktivt konjunkturpolitiskt instrument,sombromsar ekonomin i överhettningssituationer och stimulerar i lågkonjunkturer. Skattesystemets viktigaste uppgift är att finansieravår välfärd och nödvändiga framtidsinvesteringar.En grundprincip ska vara attde skattemedel som tillförs välfärden också används i välfärden. Skatterna ska vara progressiva och tas ut efter bärkraft och välfärdstjänsterna fördelas efter behov. Skattesystemet ska ocksåbidra till etteffektivt näringsliv och till en rättvis fördelning av de resurser produktionslivet skapar. Enkelhet och tydlighet i regelverket, breda skattebaser och att allaförvärvsinkomster och ersättningar beskattas lika är grundläggande principer. 30  Ett välfungerande,generellt välfärdssystem är en av förutsättningarna för ettstarkt näringsliv medhöginternationell konkurrenskraft.När fler fårutbildningväxerekonomin i styrka. En aktiv arbetsmarknadspolitik gör det lättare för arbetslösa att hitta nya jobb och för arbetsgivare att få personal med den kompetens de behöver. En trygg arbetslöshetsersättning innebär att människormed tillförsiktkan möta den strukturomvandling,somär särskilt viktig i en liten,öppen ekonomi. Det skapar möjlighet attgöra nya val, pröva en ny utbildning eller ett nytt arbete. Satsningar på välfärden ska därför sessom investeringar i mänskliga resurser, lika nödvändiga för samhällets modernisering som investeringar i forskning och utveckling, ny teknik och nyinfrastruktur. Hela produktionslivet ska byggas upp för att ta tillvara idérikedom och självständighet från alla verksamma, både anställda och företagare. Reglerna förföretagsamheten ska vara tydliga och överskådliga.Forsknings-och utvecklingsarbeteska stimuleras. Nyföretagande, entreprenörskap ochkooperativ och socialföretagsamhet ska stimuleras. En effektiv konkurrenslagstiftning ska motverka monopol och koncentration.Starka fackliga organisationer är nödvändiga för atthävda deanställdas gemensammaintressen vad gäller löner, arbetsmiljö, arbetstider och anställningsvillkor. Kollektivavtal är en nödvändig förutsättning för legitimiteten i arbetslivetsspelregleroch för arbetsfreden. En stark arbetsrättslig lagstiftning behövs som skydd för de anställda. Arbetslivet ska rättvist värdera och respektera allas insatser. Alla anställda ska ha rätttill goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egnaarbetet. Allaanställda ska hamöjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning. Män och kvinnor måste få lika rätt till egen försörjning och ett utvecklande yrkesliv. De måste få möjlighet att ta lika ansvar för hem, familj och barn och att jämnt fördela det obetalda hemarbetet. Detkräver ett arbetsliv som gör det möjligt att kombinera yrkesliv med familj, en väl utbyggd barnomsorg och en föräldraförsäkring som ger föräldrarna lika möjligheter till ett ansvarsfullt föräldraskap. För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att sammantaget öka antaletarbetade timmar. Det kräver att arbetslösheten pressas ner och att alla som idagarbetar deltid erbjuds heltidstjänster.Detfordrar en arbetsmiljö, som främjar hälsa och välbefinnande. Och det innebäratt de människor som vill och orkar får möjlighet att fortsättasittarbete också efter pensionsåldern. Detta övergripande krav på fler arbetade timmar står inte i motsättning till kravet påmer individuellt anpassadearbetstider. Tvärtom geren ökad flexibilitet med möjlighet att anpassa arbetstiden till människorsolika förutsättningar och olikalivssituationer möjlighet 31  för fler att vara yrkesaktiva under en längre tid i livet.Allaska ha rätt till inflytande över sin arbetstid. Vi vill förkorta arbetstiden i formersomökar detta det egna inflytandet och skapar möjlighet för den anställde att fördela sin arbetstid mellan olika perioder i livet. Alla har ett gemensamt intresseav att hela landet kan leva ochutvecklas. En jämn regional utveckling ger fler jobb,tar bättre tillvara landetsolikatillgångaroch medföratt större resurserskapas för den gemensammavälfärden.Alla regioner ska därför gegoda förutsättningarför arbete, företagande och studiersamt erbjuda goda levnadsvillkor.Det är ett nationellt ansvar attupprätthålla grundläggande förutsättningarför tillväxtgenomen väl utbyggd infrastruktur och en jämn spridning av kunskapscentra över helalandet. Kunskapochkultur Kunskap och kultur är verktyg för människors personliga frihet och utveckling. Men de är också redskap för samhälletsutveckling och vår gemensamma välfärd.De ärett mått på samhällets värdighet. Kunskap och kultur ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv och att frigöra sinatankar och sin skaparkraft. Denna frigörande förmåga är en avgörande motvikt motekonomiska och sociala eliters strävan att ta makten över tanken. Att öppna dörrarna till kunskap för alla är centralt för att bryta klassmönstren. Kunskap och kompetens blir allt mer de arbetsredskap, som bestämmer den enskildes möjligheter i arbetslivet. Stora skillnader i kunskap ökar klyftorna iarbetslivetoch därmed i samhället. Den nya produktionsordning, som växer fram genom dentekniska utvecklingen ochdrivs på av globaliseringen, bygger i mycketpå hanteringen av information.Informationsflödena har aldrig varit så omfattande som idag. Men verkligkunskap handlar inte bara omtillgång till information, utan likamycket om förmåga att tolkaden. Allkunskapsförmedling måste geredskapen att självständigt tolka och värdera information, se sociala sammanhangoch skilja mellan fakta och värderingar.I detta arbete har den idéburna folkbildningen en central roll. Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning och utbildning, öppet och tillgängligt för alla pålikvärdiga villkor. För detta krävs en politik som binder samman kravet på en god skola förallaoch ett livslångt lärande med strävan att göra alla delaktiga i kulturlivet. Hög kvalitet är det grundläggandekravet påall utbildning. Det förutsätter en god lärarutbildningochpedagogisk forskningsom bidrar till attutveckla undervisningsmetoderna. Undervisning är ettlagarbete, som ska bygga på respekt både för lärarens kunskapsstimuleranderoll och för de studerandes vilja till ansvarför detegna 32  lärandet.Studerande, barn lika väl som vuxna, ska ha rätt till trygga arbetsmiljöer och inflytande över det egna arbetet. Alla har i dag samma rätt till utbildning, men de verkligamöjligheterna är alltjämt socialt bundna. Därförmåste höga krav ställas på hela utbildningssektornatt verka föratt de sociala och könsbundnamönstren bryts. Detta kräverstudiemiljöer fria från mobbing, från könstrakasserier och från rasism och främlingsfientlighet. Det fria skolvalet ger eleverna möjlighet att välja mellan skolor med olikainriktningar. Denna möjlighet är avsedd att understryka rätten för var och en attutveckla sina intressen och talanger, planera sitt liv och attforma sin tillvaro efter egnaönskningar.Men det fria skolvalet förstärker segregationen och ökar klyftan mellan resursstarka och resurssvaga elever. Detta måste motverkas genom att samhällets resurserfördelas såatt alla elever ges lika möjlighet till kunskap och personlig utveckling.Sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika bakgrund möts i gemensamt arbete, är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle. Kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över nya skoletableringar. Förskolan bildar grunden för det livslånga lärandet.En förskola av hög pedagogisk kvalitet är ett viktigt instrument för att motverka klassrelaterade skillnader i kunskap senare i livet. Alla eleverskaha nått läroplanens målnär de går ut grundskolan.Gymnasieskolanska ge möjlighet att välja studieinriktning efter eget intresse, men samtidigt ge alla denkärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs för att möta kraven i dagenssamhälls-och arbetsliv. Den sociala snedrekryteringen till högskolan måste brytas, liksom den könsmässigt sneda rekryteringen till forskarutbildningen.Grundskola och gymnasieskola ska vara avgiftsfrialiksomhögskoleutbildning i samhällelig regi. Långsiktigt skadetta även gälla förskolan. Dagens snabba tillväxt avkunskaper innebär att utbildning inte bara kan förläggas till uppväxtåren. Lärandet blir en livslång process, därperioder av yrkesarbete växlarmed studieperioder. Utbildningssektorn och studiefinansieringssystemet måsteavpassasför detta.Alla vuxna, inom alla delar avarbetslivet, skaha möjlighet till fort-och vidareutbildning.Särskild uppmärksamhet ska ägnas de med kort grundutbildning. Forskningen utgör grunden för kunskapsutvecklingen i både samhälle och arbetsliv.För att upprätthålla och stärka Sveriges ställning som ledande kunskapsnation krävsstora insatser från både staten och näringslivet. Tvär-och mångvetenskaplig forskning bör stimuleras och kontaktytorna mellan teknisk och humanistisk forskning breddas.Staten har ett särskilt ansvar att garantera forskningens frihet och att trygga grundforskningen. Ett verkligt kunskapssamhälle förutsätter en aktiv kulturpolitik. Kulturen öppnar våra sinnen för nya intryck och möjligheter.Den väckernyfikenhetoch skapar kreativa miljöer. 33  Vi vill att kulturenska blimer närvarande och syresättandei alla människors vardag.Att göra alla delaktiga i det som är kulturlivets kärna –möjligheten att frigöra den egna tankens kraft –är en central uppgiftför demokratin, när en växandekommersiell styrning av media och informationsförmedling hotar att leda tilllikriktning och tankens begränsning. Kulturpolitikens uppgift är inte att styra konsten. Den ska tvärtomgaranterakonstens och konstnärernas frihet.En viktig del av dettaär att slåvakt om den konstnärliga upphovsrätten.Samhälletska stödja kulturlivet och gekonstnärer inom alla konstarter reella möjligheter att utvecklas och att möta sinpublik.Kulturpolitikengår utpåatt göra konstens olika uttrycksformer tillgängliga för alla, barn och vuxna, i hela landet. Och den syftar till att stimulera till egetkulturskapande och kulturell delaktighet. Den digitala kommunikationstekniken skapar nya förutsättningar för mötet mellan konsten och publiken. Den öppnar nya vägar för konstens utövare och erbjuder publiken en nästan gränslös tillgång till film, musik, teater, litteratur, konst och arkiv från hela värden. Utvecklingen ställer kulturpolitiken inför nya möjligheter och nya utmaningar. De nya möjligheterna handlar om att människor i hela landet kan ta del avkonst och kultur av hög nationell och internationell klass och de nya utmaningarna om att förhindra att informationstekniken leder till en kommersiell likriktning, som motverkar kulturell variation och mångfald. Vivill möta utmaningarna genom att binda samman den digitala teknikens gränsöverskridande distribution med kraftfulla satsningar på den levande kulturen. Institutioner för det professionella kulturlivet ska därför finnas över hela landet. Där ska också gesutrymme och resurserför en rik amatörkultur.Kulturen måste ha mötesplatser för samtal och reflexion utan ekonomiskaavkastningskrav och utan den styrning, som sådanakrav alltid medför. Biblioteken ska vara avgiftsfria.Musikskolor och kulturskolor ska vara tillgängliga för alla barn. Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens Sverige. I detta ska också ingå atthävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla det egnaspråket och kulturen. Media spelar en betydelsefull roll för den fria opinionsbildningen och det fria informationsflödet. Maktkoncentrationen i mediabranschen och på Internet samtden växande sammankopplingen med underhållningsindustrin gör attinformationsflödet blir alltmer likformigt och i alltförstora delar uppbyggtpå passivkonsumtion i stället för socialt engagemang. 34  Att motverka maktkoncentration och att upprätthålla mångfald ska varacentraladelar av samhällets medie-och IT-politik.Den snabba tekniskautvecklingen på mediaområdet förändrar mediemarknaden. Deelektroniska medierna utmanar de gamlaoch öppnar för nya aktörer, som kanbredda perspektiven och utmana monopolen.Utöver att motverka monopoltendenser i den papperstryckta mediemiljön, bören växande del av samhällets engagemang inriktas påatt stimulera mångfald i den elektroniskamiljön och att säkerställa allasrätt till nyheter, saklig information och en bred samhällsdebatt. Vi socialdemokrater slår vakt om oberoendet och friheten för public service-kanalerna inom radio och tv. De ska som medieföretag i allmänhetens tjänst garanteras självständighet gentemot politiska, kommersiella och andra intressen. De ska vara fria från reklam och deras finansiering ska vara långsiktigt säkrad. Utvecklingen av den digitala kommunikationstekniken har ökat individens frihet. Den har öppnat vägarna tillettfritt informationsutbyte och ny kunskap, till nya relationer ochnya mötesplatser. Men utvecklingen medför också risker. Den personliga integriteten hotas när kommersiella och andraaktöreranvänder tekniken för att kartlägga den enskildes intressen och vanor. Tekniken används för personliga kränkningar och för att sprida förtal. Demokratin undergrävs när rasistiska och andra ickedemokratiskagrupper sprider sitt hat över nätet och försöker skrämma enskilda personer, journalister och politiker till tystnad. Det är samhällets absoluta skyldighet att skyddafriheten och denpersonliga integriteten och att förhindra att nätet används för förtal, hets mot folkgrupp, kränkningar av enskilda personer och hot om våld. Välfärd ochtrygghet Den socialdemokratiska välfärdspolitiken är ett uttryck för de tre principerna om frihet, jämlikhet och solidaritet.Välfärdenskapar bådeindividuella och samhälleliganyttigheter. Denger rättigheter, men ställer också krav. Välfärdens betydelse ligger både i den frihet och trygghet den ger individen och i den sociala sammanhållning den skapar. Den omfattar alla, oavsett inkomst.Den generella välfärden är någotmedborgarna solidariskt erbjuder varandra, och solidariskt bidrartill att betala. Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningenav möjligheter i livet.Därför är välfärden en samhälleligangelägenhet.Tillgången till skola, vård och omsorgfår aldrig avgöras avmarknadensprismekanismer och utbudet får aldrig bestämmas avenskilda producenters intresseav egen vinst.Inte heller socialförsäkringarnafår reduceras till varor på en marknad, där samhällets uppgift enbart blir att fördela skattepengar för den enskildes 35  inköp. Det ökade inslagetav privata försäkringar påvälfärdsområdet skapar oacceptabla skillnader mellan människor. Den generellavälfärden ska hålla så hög kvalitetoch vara så väl utbyggd att sådana försäkringar inte behövs. Alla invånare i hela landetska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg. Det förutsätter en kommunalskatteutjämning så att inte olika skattekraft och skillnader i befolkningens sammansättning leder till skillnader ivälfärd mellan olikakommuner. Den demografiska utvecklingen med en växandeandel äldre är ett av det moderna välfärdssamhällets stora framsteg; vi lever längre som friska och aktiva människor. Men den är också en av välfärdssamhällets stora utmaningar. För att kunna erbjuda alla äldre en trygg ekonomi och en god omsorg ställs höga krav på ett starkt och stabilt pensionssystem och på en gemensam finansiering av välfärden. Vi socialdemokrater villatt alla ska ha lika förutsättningar och lika möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Därför vill vi skapa ett samhälle däralla människor, oavsett funktionsförmåga, harrätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv. Alla barn ska ha rätt till en trygg uppväxt i enlighetmed FN:s barnkonvention. Barnens bästaska beaktas vid allabeslut. Alla barn och ungdomar ska ha rätt till likvärdiga villkor och till en trygg uppväxt fri från droger och våld. Visocialdemokratervill utveckla den gemensammasektorns verksamheter så att de svarar både motklassiska krav pårättvisa och lika tillgångoch mot nya krav på inflytande och valfrihet.Människor är olika, med olika behov och förutsättningar. De måste ha möjlighet attvälja mellan olika pedagogiska utformningar, olika vårdformer och olika omsorgsalternativ.Därför är det en viktiguppgiftför den offentliga sektornatt utveckla olika alternativ. Föratt nå en större variation skakommunerna och landstingen ha rätt att låta kooperativa, ideella ellerprivata alternativmedverka till att utveckladen offentligt drivnaverksamheten. Degemensamtfinansierade verksamheterna ska fylla högt ställda krav på braarbetsvillkor och på möjligheter till inflytande ochutveckling ijobbet. Här finns stora möjligheter att utvecklaandra styrmodeller för offentlig sektor än demarknadsefterliknandesom under lång tid varit dominerande.De ska tatillvara de anställdas engagemang och kompetens och ge utrymme för att pröva nyaidéer och lösningar. Såväl inom offentlig sektor som inom olika privata alternativ skasjälvständighet och kreativitet stimuleras. Verksamheterna ska präglas av öppenhetoch insyn. De anställdas yttrande-och meddelarfrihet får inte inskränkas. 36  Ett gott ekonomiskt skydd när den egna förvärvsinkomsten faller bort ärgrundläggande för den enskildes trygghet och frihet. Socialförsäkringarna ska bygga på inkomstbortfallsprincipen. Försäkringssystemen måste avpassas för en arbetsmarknad, där allt fler skiftar mellan studier och förvärvsarbete och där många kombinerar anställning med eget företagande. Lågt bostadsbyggandet driver upp bostadskostnaderna, minskar rörligheten isamhället, ökar trångboddheten och förhindrar unga människor att skaffa en egenbostad.Vi socialdemokrater ser bostaden som en social rättighet och bostadspolitiken somen del av välfärdspolitiken. Därför anser vi att det är ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Starka allmännyttiga och kooperativa företag är nödvändiga för att för att hålla nere boendekostnaderna och för att motverka segregation. De boendes inflytande över sin bostad och sitt bostadsområde ska öka. En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling förutsätter ett framtidsinriktat stadsbyggande som skapar integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter. Tillvälfärdspolitiken hör också tryggheten pågator och torg och i det egna hemmet.Att bekämpa brottslighet är en del av trygghetspolitiken. I det ingår också att bekämpa brottslighetens orsaker. Samhället måste reagera tydligt mot brott ochregelöverträdelser. Men den långsiktigt bästabrottsbekämpningen är att bygga ettsamhälle där de sociala klyftorna är små, där alla har rätt till ett arbete och där barn och ungdomar har trygga uppväxtvillkor. Demokratiochpolitisktansvar Tilltron till demokratin avgörs såvälav medborgarnas möjlighet till medverkan som av demokratins förmåga att göra verklighet av fattade beslut. Demokratins handlingskraft måste därför ständigt värnas, både mot grupper som har makt i kraftav sin ekonomiska styrka och mot grupper som med hänvisning till speciellakunskaper eller speciell kompetens anser sig ha större rätt än andra att påverka politiken. Den representativa demokratin är det mest effektiva demokratiska beslutssystemet.Men för att medborgarna ska känna sig väl företräddai de beslutande församlingarnamåste den representativa demokratin bäras upp av en öppen debatt och levande delaktighet bland medborgarna själva.Vårafolkvalda ska avspegla befolkningens sammansättning. Den demokratiska processen och samhällsförvaltningen måste bygga på offentlighetoch insyn. Tilliten till demokratin bygger på att medborgarna kan lita på att de valda politikerna öppet deklarerar sina politiska avsikter och redovisar hur de förvaltar sitt politiska mandat. 37  Partierna ska vara skyldiga attöppet redovisa de bidrag de erhåller från utomstående organisationer, intressen och företag. De förtroendevalda politikerna ska varaskyldiga att redovisa sina övriga uppdrag. Inget är såförödande förtilltron till det demokratiskastyrelseskicket som förekomsten av bestickningar och mutor i syfte att påverkabesluten eller genomförandet av dem. De politiska partierna, deoffentliga politiska organen och de rättsvårdandemyndigheterna har ett gemensamtansvar attmed all kraft förhindra all form av otillbörlig påverkan. Förtroendet för den demokratiska beslutsprocessen förutsätter att de förvaltningar,som ska genomföra de politiska besluten, styrs av professionalitet och oväld.Myndigheterna ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. För att skapa tillit till såväl det politiska beslutssystemet som tillmyndighetsutövningen måste ansvarsfördelningen mellan politik och förvaltning blitydligare.Det politiska ansvaret kan aldrig överlämnas till icke valda ämbetsmän. Politikerna har alltid det yttersta ansvaret för de politiska besluten. Detta gäller på såväl nationellsom kommunal nivå. De politiskt beslutande församlingarna i kommuner och landsting ska ha frihet attför de skattefinansierade verksamheterna välja de driftsformer, som de anserstämma bäst med de redovisade politiska målen. De ska således ha rätt att bestämma om de ska driva verksamheten i egen regieller överlåta driftsansvaret till externautförare. Utöver konkurrensutsättning genom upphandling ska detta kunna ske genom att ingå partnerskap med kooperativa och sociala företag eller ideella organisationer. Därutöver ska det vara möjligt att rikta upphandlingar enbart till non profit-aktörer. För all verksamhet som drivs på uppdrag av detoffentliga och finansieras medskattemedel ska det finnas nationellt fastställda regelverk. Dessa ska försäkra attverksamheten drivs med hög kvalitet,att vinstintresset begränsas och intefungerarstyrande för verksamheten, samt att de anställdahar samma rättigheter och sammaskydd oavsett driftsform. Oavsett i vilken form skattefinansierad verksamhet drivs ska medborgarna hamöjlighet att granska den och utkräva politiskt ansvar. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom denoffentliga välfärden upptäcktsoch debatterats.Motsvarande krav på öppenhet och insyn ska ställas på de privataaktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden. Tillitochgemenskap Ett starkt och levande civilsamhälle är demokratinsunderbyggnad. Det består av ideella föreningar och stiftelser,folkrörelser och samfund,kooperativ, aktionsgrupper och nätverk, 38  som har byggts av människor som i frisamverkan villförverkliga sina idéer, utveckla gemenskapen och tillvarata sina intressen. Det civila samhället skapar mötesplatser fredadeför kommersiella lönsamhetskrav där medborgarna naturligt kan koppla sina egnaerfarenheter och krav till ett vidaresamhälleligt perspektiv. Det ökar medvetenheten om demokratins värden och bygger upp det egna ansvaret för demokratin. Den förändringskraft som uppstår närmänniskor möts till gemensam handling måste ha en avgörande roll i samhällsbygget.Samhällsarbetet måste bygga på tilltro till och respekt för medborgarnas egetengagemang och medborgarnasegna organisationer. Politiken måste formas i en levande dialog meddet civila samhälle ochska skapa godavillkor för civilsamhällets utveckling.Ändamålsenliga lokaler för föreningsliv, folkbildning, idrottoch kultur ska vara lätt tillgängliga, ha hög standard med modern teknik och stå öppnaför alla på rimliga villkor. Genom sina verksamheter har civilsamhälleten viktig uppgift att balansera marknadskrafterna och att ställa krav på den politiska makten.Till detcivila samhället hör olika former av kooperativ, som ger människor möjlighetatt förverkliga sina idéer i företag, som ärgemensamt ägda och demokratisktuppbyggda. De kooperativa företagen, som inte drivs av privata vinstintressen, utvecklar det lokala näringslivet. De bidrar också till att förnyaden offentliga sektorn när brukare, personal och anhöriga tillsammanstar ansvar för offentligt finansierad verksamhet. Samhället bör stödja utvecklingen av dekooperativa verksamheterna. Omistliga motviktertill kommersialiseringen av samhällsdebatten är dearenor för medborgerliga samtal och medborgerligt utbyte av tankar ocherfarenheter, som folkrörelser av skilda slag erbjuder. Debatt, opinionsbildning och granskning av politiken får aldrig bli en fråga enbart för professionella debattörer.Likaväl som samhällsarbetet måste bäras upp av medborgarnas eget engagemang,måste samhälls-och kulturdebatten göra det. Demokratin börjar i vardagens gemenskap. Det handlar om att få uttrycka sinameningar och att utveckla dem i respektfulla samtal med andra, om att ha rätt attdriva sina åsikter och försöka påverka andra ochom möjligheten att i samverkan skapa föreningar och bygga verksamheter som tillvaratar det gemensamma intresset.Med en levandevardagsdemokrati skapas den tillit till varandra och till degemensamma institutionerna som kännetecknar ett gott samhällemed ett stort socialt kapital. Den visar att det ärmöjligt att tillsammans förändra tillvaron, göra något annorlunda ochbättre. 39