Moderaternas idéprogram 1978

Äldre program och manifest Idéprogram Från 1978 Moderata Samlingspartiet vill forma samhället så att den enskilde medborgarens tillvaro präglas av frihet, oberoende och trygghet. Moderat politik är förankrad i konservativ ideologi och förenar med denna liberala idéer. Den sammanför ansvarsmedvetande och gemensamhetskänsla med frihetskrav och reformsträvan. Partiets människosyn bygger på den etik och den tradition av humanism och medmänsklighet som grundas på kristendomen. Vår politik utgår från övertygelsen om att varje människa är unik och har ett eget värde. Denna uppfattning är fast rotad i den människosyn som präglat den västerländska civilisationen. Moderata Samlingspartiets uppgift är att värna och vidareutveckla vårt öppna och fria samhälle Bakgrund Samhällsutvecklingen präglas av snabba och omfattande förändringar. Under det senaste århundradet har i synnerhet den västerländska kulturkrets som Sverige tillhör gjort större ekonomiska och tekniska framsteg än under något annat historiskt skede. Industrialismen skapade möjligheter att tillfredsställa människornas materiella behov, samtidigt som den i grunden ändrade förutsättningarna för samhällslivet i övrigt. Medan industrialiseringen vidgade utrymmet för ekonomisk frihet, växte kravet på politisk frihet. Det demokratiska statsskicket kom att utgöra svaret på dessa krav. Den moderna västerländska samhällsformen, präglad av materiellt välstånd, social trygghet samt mångsidighet och frihet i samhällslivet, växte fram. Genom den snabba ekonomiska utvecklingen kom beroendet mellan länder och världsdelar att öka. Nationen är fortfarande den grundläggande politiska enheten men påverkas starkt av skeendet och förändringarna i det världssamfund vi alla tillhör. Samhällsomvandlingen skapade förutsättningar för mänsklig frigörelse. Men den gav också upphov till värderingskonflikter. De snabba ekonomiska och tekniska förändringarna ledde till anpassningsproblem och social rotlöshet. Nya sociala och kulturella krav gjorde sig gällande. Den materiella utvecklingen var snabb under årtiondena närmast efter andra världskriget men saktade sedan av. Samtidigt har önskemål om en mer balanserad välfärdsutveckling blivit allt starkare. Miljöförstöring och överdriven resursförbrukning har mött växande kritik. I land efter land har vid sidan av strävan efter materiell och kvantitativ tillväxt rests krav på förbättrad miljö. På det internationella planet har motsättningarna mellan olika makter och ideologier resulterat i en uppbyggnad av militära resurser, som på kort tid skulle kunna tillintetgöra en stor del av vår civilisation. Den ideologiska kampen mellan frihet och ofrihet, mellan demokrati och diktatur, går vidare. Demokratin som styresform och principen om den personliga friheten som högsta värde erkännes bara i ett fåtal av världens stater. Motsättningarna mellan fattiga och rika länder kvarstår. Vårt svenska samhälle vilar på en djupt rotad nationell gemenskap och på institutioner som växt fram under århundraden. Människorna har genom sina arbetsinsatser och sin initiativkraft samt med utnyttjande av landets rika naturtillgångar lagt grunden för social trygghet och ett alla omfattande välfärdssystem. Vårt demokratiska statsskick är oomtvistat bland de helt övervägande flertalet av landets medborgare. Den industriella och tekniska utvecklingen samt strävandena att genom samhällets försorg garantera medborgarna social trygghet har lett till en ökande koncentration av beslut och resurser inom såväl ekonomi och näringsliv som politik och förvaltning. Stordrift, kommunsammanläggningar och statlig makttillväxt har lett i samma riktning. I denna utvecklingsprocess riskerar de enskilda individernas egna inflytande samt rörelse- och handlingsfrihet att begränsas. Den offentliga sektorn har genom sin snabba tillväxt blivit allt tyngre och allt mer svårkontrollerad. Ehuru ytterst styrd av medborgarna i politiska val och med deras välfärd och trygghet som syfte, har den inte sällan kommit att uppfattas som en för dem oåtkomlig överhet. Människorna har ofta kommit att uppfatta sig som kuggar i ett maskineri, som de inte kan behärska eller kontrollera. Dessa tendenser kan gradvis komma att utgöra ett hot mot vårt samhälles mångsidighet och öppenhet. Utrymmet för den enskilda människans fria val blir allt mindre, ju mer samhällsverksamheten koncentreras, byråkratiseras och kollektiviseras. Därmed begränsas de enskilda medborgarnas förmåga att med egna initiativ och eget arbete möta framtiden och att bidra till samhällets utveckling. Moderat grundsyn Frihet och ansvar Det politiska arbetets uppgift är att forma samhället så att den enskilda människan kan leva i frihet och trygghet. Vår politik utgår från övertygelsen om att varje människa är unik och har ett eget värde. Denna uppfattning är fast rotad i den människosyn som präglat den västerländska civilisationens utveckling och som getts kraft av den kristna tron. Denna övertygelse utgör en grundläggande förutsättning för det fria samhällets bestånd och utveckling. I uppfattningen om varje människa som en unik individ ligger också en förpliktelse att ge människorna möjlighet att förverkliga sina idéer och strävanden. Den utgör en grundval för strävan efter rättvisa förutsättningar för alla människor. Friheten för den enskilde måste förenas med ansvarstagande och samverkan. Den enskilde måste söka leva upp till de villkor som samlevnaden föreskriver och ta ansvar för sina handlingar. Endast den är verkligt fri som kan ta ansvar. Den tar ansvar som ger sitt stöd till andras frihet. Strävan att forma framtiden efter människornas behov och krav är ett oavbrutet pågående arbete. Där är inte möjligt att redovisa ett en gång för alla givet mönster för hur samhället skall vara organiserat. Att teckna utopier för samhällets uppbyggnad, som med alla medel skall förverkligas, är att hota själva friheten. Dagens samhälle är resultatet av generationers ansträngningar. Detta bjuder oss att vid utformningen av morgondagens samhälle värna och föra vidare de kulturvärden och den naturmiljö som vi ärvt. Endast genom en stegvis förändring byggd på erfarenhet, på respekt för samhällslivets mångfald och på insikt om människornas mångskiftande egenskaper kan ett fritt samhälle vidareutvecklas. Demokrati och frihet Få idéer har sådan styrka som demokratins. Den ger folken löftet om frihet och om att själva få bestämma över sina öden. Demokratin föddes ur strävan efter frihet från yttre förtryck eller tvång. Statens grundläggande uppgift är att värna den frihet och den trygghet som samhällsgemenskapen förutsätter. Staten förfogar över de tvångsmedel som erfordras för att garantera och värna de samhällsgemenskapens värden som eljest icke skulle kunna upprätthållas. Häri ligger ett ofrånkomligt spänningsförhållande. Om staten går för långt i detta avseende kan den bli ett hot mot friheten. Fri opinionsbildning bland medborgarna, fria val, lokalt och regionalt självstyre, en av medborgarna själva styrd och utövad fri marknadshushållning samt en statsmakt byggd på rättsstatens principer säkrar friheten även om den statliga maktutövningen skulle ges en betydande omfattning. Därmed blir demokratin också någonting mycket större och mycket mera krävande än bara en princip om majoritetsbeslut. Det innebär en förpliktelse att säkra den enskilde individens grundläggande fri- och rättigheter och att slå vakt om hennes integritet och privatliv. Den innebär en skyldighet att värna samhällslivets mångfald. Den förutsätter att ingen makt i samhället, inte ens demokratiskt grundade statsmakter, får bli så stark att den kan förkväva individernas frihet och samhälls- livets mångfald. Strävanden att utsträcka den offentliga verksamheten och kontrollen över hela samhällslivet skulle till sist komma att stå i strid med den frihetssträvande demokratins grundläggande idéer. En kollektivistisk demokratisyn, som inte respekterar varje individs unika värde och som reducerar demokratin till en majoritetsdoktrin, utgör alltså ett hot mot själva grunden för det fria samhället. Det öppna samhället Ett öppet samhälle förutsätter mångfald i opinionsbildning och beslutsfattande på samhällslivets olika områden. Starka intresseorganisationer utgör oumbärliga inslag i en utvecklad demokrati. De kan ge det moderna välfärdssamhället å ena sidan handlingskraft genom samarbete och å andra sidan utvecklingsförmåga genom mångsidighet och maktspridning. Men även inom organisationsområdet krävs balans och mångfald. Organisationerna måste vara oberoende av varandra och av statsmakten, fristående i förhållande till politiska partier, och uppbyggda efter principer som respekterar medlemmarnas frihet och integritet. Ett fritt näringsliv och lönsamma, inbördes fritt och öppet konkurrerande företag är en förutsättning för inte bara välfärden utan också samhällslivet. Ekonomiska, organisationsmässiga eller politiska monopol urholkar det fria samhällets styrka. Tendensen att underordna de enskilda medborgarna organisationer, som kräver förstärkt ställning och ökad makt, måste brytas. Den enskilde måste garanteras rätten att fritt ansluta sig till olika organisationer och skall ej kunna tvingas att tillhöra viss organisation för att få utöva sitt yrke. När organisationerna gör anspråk på att företräda och tala i medborgarnas ställe i alla frågor, riskerar mångfaldens och toleransens samhälle att ersättas av ett integrerat organisationssamhälle, inriktat och allt mer byggt på ett långt drivet samarbete mellan offentliga organ och organisationer. För ett litet land med stort utlandsberoende innebär de koncentrationstendenser i näringslivet som blivit en följd av vår ekonomis allt mer ökade internationella beroende samt den tekniska och ekonomiska utvecklingen att mångfalden inom företagsamheten avtar. Framväxten av allt större företag och företagsgrupper ökar olika orters och landsdelars beroende av enstaka företag. Samverkan mellan företag och offentliga myndigheter ter sig då allt naturligare. Detta kan leda till att gränserna mellan ekonomiska och politiska funktioner och beslut förskjuts. Den fria marknadshushållningen kan komma att successivt övergå i ett slags planekonomi med oklar ansvarsfördelning mellan offentliga organ och enskilda företag. Inför dessa tendenser framstår det som desto mer angeläget att ta tillvara och stärka de positiva och välståndsskapande krafter som skapas genom den tekniska och industriella utvecklingen inom ramen för ett fritt marknadssystem. Rågången måste hållas öppen mellan den offentliga maktapparaten och organisationerna liksom mellan den offentliga makten och enskild företagsamhet. De politiska partierna lär inte göra sig beroende av eller styra andra organisationer. Dynamiken och effektiviteten i det ekonomiska livet måste bevaras. Rättssamhället Land skall med lag byggas.Lagarna skall ge uttryck för medborgarnas rättsuppfattning. Lagarna utgör samhällslivets stomme. Rättssamhällets primära uppgift är att trygga medborgarna till liv och egendom. Den offentliga makten skall icke kunna utövas godtyckligt eller innebära särbehandling av olika personer. Medborgarna skall ur lagarna kunna hämta kunskap om sina skyldigheter och där ges skydd för sina rättigheter. Principerna för rättssamhällets uppbyggnad garanteras genom en grundlag, vilken klart angår de medborgerliga fri- och rättigheter som inte får inskränkas annat än genom ändring i grundlagsform. Skyddet mot godtycklig myndighetsutövning ges genom lagregler som inte lämnar utrymme för subjektiva bedömningar eller godtycke. Att statens reglering av samhällslivet genom lagarna skall vara begränsad, entydig och fast grundad i medborgarnas rättsuppfattning och normer reser gränser för statens reglering av samhällslivet. Drivs den rättsliga regleringen för långt eller ersätts fasta principer av okontrollerat godtycke, motverkar rättsordningen sitt eget syfte. Respekten för lagarna urholkas och därmed också rättssamhällets och demokratins anseende. Den offentliga sektorn I ett modernt samhälle är en offentlig sektor nödvändig. Viktiga funktioner såsom försvar, rättsväsende, sjukvård, social omsorg i olika former är omistliga inslag i vårt samhällssystem. Vårt land behöver därför en effektiv och kvalitetsinriktad myndighetsstruktur som präglas av öppenhet, samarbetsvilja och förmåga att snabbt anpassa sig till ändrade samhälls- och levnadsförhållanden. Den offentliga makten - utövad genom stat och kommun - har växt ut, specialiserats och blivit allt mer svåröverskådlig. Samtidigt har svårigheterna ökat för regering och riksdag att styra och övervaka den offentliga maktapparaten. Ju mer byråkratin byggs ut, desto mer har den kommit att präglas av sin egen tröghet och oåtkomlighet. Den offentliga sektorns snabba utbyggnad har därmed hos medborgarna skapat en känsla av maktlöshet inför överheten och en växande misstro gentemot det demokratiska systemet som sådant. Samtidigt har statens möjligheter att hävda sin auktoritet minskat. Former måste utvecklas för medborgarnas kontroll över den offentliga maktapparaten även mellan de återkommande valen. Medborgarnas rätt gentemot den offentliga makten skall garanteras. Öppenhet i beslutsprocessen måste värnas. Kunskap, oväld och ansvarskänsla i myndighetsutövning måste förenas med ökad smidighet och förmåga att snabbt och praktiskt lösa de uppgifter myndigheterna får sig ålagda. För att stärka medborgarnas möjlighet till kontroll och inflytande över den offentliga sektorn måste samhället tillåta inslag av valfrihet och konkurrens inom de verksamhetsområden där den offentliga sektorn är engagerad. Det är nödvändigt att bryta tillväxten av den offentliga maktapparaten och dess växande maktutövning. Insikt måste skapas om att det finns gränser för hur stor del av samhällets totala resurser som, utan att det fria samhällsskicket riskeras, kan fördelas genom stat och kommun. Familjegemenskapen Strävan efter gemenskap är ett uttryck för människans sociala natur, hennes önskan att förverkliga sin frihet och att vinna trygghet. Familjen utgör den naturliga grunden för individernas strävan efter gemenskap. Inga andra kollektiv kan ersätta i hemmet som bas för mänsklig samvaro och samverkan. Därför är det angeläget att stödja familjen i de olika former den kan ha. Samhället bör utformas så att barnen ges möjligheter att utvecklas till självständiga och ansvarskännande individer. Det ankommer främst på föräldrarna att svara för barnens fostran och utveckling och att till de unga förmedla sådana normer och värderingar som utvecklar deras självständighet, ansvarskänsla och förmåga till mänsklig samlevnad. Genom ett utbildningsväsende, i vilket föräldrarnas ansvar tas tillvara, skall kunskaper som tillfredsställer höga kvalitetskrav förmedlas till de uppväxande generationerna. Utbildningen skall svara emot elevernas anlag och förutsättningar. Skolan skall ge allmänbildning och förbereda för både fördjupade studier och yrkesverksamhet. Den skall stödja föräldrarna i deras fostrande gärning. Den nya generationens krav på oberoende och dess behov av förankring inom familjens gemenskap förutsätter, öppenhet och förståelse mellan generationerna. Tendensen till isolering dem emellan måste motverkas. Även den äldre måste omfattas av familjegemenskapen. Socialt ansvarstagande Samhällets ansvar för medborgarnas välfärd är en lika ursprunglig och självklar del av den konservativa idétraditionen som uppfattningen att den enskilde har ansvar för sig själv, för sina närmaste och för samhället. Social trygghet är en medborgerlig rättighet. Särskilt viktigt är det sociala ansvaret för dem som av olika skäl - t ex sjukdom, ålder eller handikapp - har svårt att ta del i samhällsgemenskapen. De måste så långt som möjligt ges samma villkor som andra på samhällslivets alla områden. Omsorgen om de äldre bör präglas av respekt för att allt fler äldre personer bibehåller sin vilja och förmåga att vara verksamma utöver pensionsåldern. Att hänsyn tas till detta är ett humanitärt och ekonomiskt samhällsintresse. De äldre bör garanteras inte bara grundtrygghet utan även del i standardtillväxten. Jämställdhet Av synen på varje människa som unik och likvärdig med varje annan människa följer kravet på jämställdhet mellan könen. Jämställdhet är en fråga om frihet för män och kvinnor att engagera sig i uppgifter och ansvarsområden utifrån sina personliga intresse och förutsättningar utan bundenhet till de könsroller som enbart betingas av traditioner och hävdvunna föreställningar. Jämställdhet är vidare en fråga om valfrihet - frihet att välja livsmönster utifrån egna behov och önskemål med respekt för andra människor inom ramen för samhällets normsystem. Jämställdhet är också en fråga om en gemensam skyldighet för män och kvinnor att ta hand om hem och familj, att ta ansvar för familjens försörjning och att ta vara på och utveckla sina personliga resurser. Ägande och ekonomisk frihet Det finns ett intimt samband mellan samhällets politiska och ekonomiska liv. Där ekonomisk frihet avskaffats har den politiska friheten inte kunnat överleva. Om staten, eller någon annan maktgrupp i samarbete med denna, övertar det ekonomiska livet i samhället, rycks grunden undan för den mångfald som är frihetens värn. Den personliga äganderätten, det fria näringslivet och marknadsekonomin utgör inte bara garantier för välfärd utan också nödvändiga villkor för det fria samhällslivet. Fri och öppen konkurrens säkerställer det effektivast möjliga utnyttjandet av begränsade resurser. Näringslivets uppgift är att tillgodose människors önskemål och behov - inom och utom landet. Detta åstadkommes bäst genom en marknadsekonomi, som inom de ramar som statsmakterna bestämmer låter individernas konsumtionsval styra produktionen. En sådan socialt styrd marknadsekonomi förutsätter en statsmakt, som kan ge regler för de fria medborgarnas samverkan och som garanterar den frihet åt alla som måste vara den moderna välfärdsstatens målsättning. En ekonomi, som inte tillgodoser kraven på välfärd och social rättvisa, kan inte fungera i ett demokratiskt samhälle. Enskild äganderätt utgör grunden för marknadsekonomin. Människans rätt att förfoga över sin egendom tillhör därmed förutsättningarna för friheten. Skulle den personliga äganderätten avskaffas och människorna berövas det personliga ansvarstagandet och bli beroende av övermaktens välvilja, skulle friheten försvinna och demokratin förlora sitt innehåll. Allt fler människor måste ges möjlighet att i allt större utsträckning få del av det oberoende och det ansvar som ägande ger. Ett spritt ägande är en garanti för ett fritt samhälle. Samverkan inom företagen mellan ledning och alla andra som är där verksamma är nödvändig. De fackliga organisationerna fullgör en betydelsefull demokratisk funktion, som är en nödvändighet för att den svenska arbetsmarknaden skall kunna fungera på ett smidigt sätt. Men det är konsumenternas val, inom och utom vårt lands gränser, som skall bestämma näringslivets utveckling och produktionens inriktning. Med de tekniska och ekonomiska förändringarna ändras också människans roll i arbetslivet. Möjligheterna ökar att skapa trygga, stimulerande och meningsfyllda arbetsförhållanden. Dessa möjligheter bör tas till vara. Auktoritära arbetsformer kan förbytas i lagarbete. Uppgiftsfördelning och beslutsfattande i arbetslivet kan förändras. Medinflytande för de anställda kan påskynda arbetslivets förnyelse. Men gamla auktoriteter skall inte ersättas av nya. Medinflytande skall vara ett medel att inom ramen för ett marknadsekonomiskt system utveckla personligt initiativ, ansvarstagande och arbetstillfredsställelse. Med framtidstro och omdöme skall vi bygga en bättre framtid. Tilltro till vetenskap, teknik och utveckling är tro på människans förmåga att utforma sin framtid. Miljö och resurser Under senare år har medvetenheten om miljöproblemen vuxit sig stark. Uppvärmningen av våra bostäder, trafiken, viss industri etc. medför nedsmutsning av luft och vatten. Miljöförstöring berör alla människor, även kommande generationer. Likaväl som vi vill ha ett öppet och fritt samhälle och social trygghet, vill vi också ha en livsvänlig miljö. Därför måste en fortsatt förstöring av miljön hejdas och vad som redan skadats i möjligaste mån rättas till. Vi måste vara beredda att av gemensamma resurser avdela vad som krävs för ett aktivt miljöskydd. En god miljövård kräver ett internationellt samarbete både på det vetenskapliga planet och i fråga om praktiska miljövårdande åtgärder. I de högt utvecklade industriländerna har under de senaste årtiondena skett en ständigt ökande exploatering av naturtillgångarna. Denna förbrukning av resurser måste i mänsklighetens gemensamma intresse bromsas upp. Behovet av hushållning och sparsamhet växer sig för varje dag allt starkare. Vården av naturmiljön måste ses som en del i en allmän och nödvändig resurshushållning. En aktiv och framsynt naturvård är därför ofrånkomlig vid ett balanserat tillvaratagande av naturens resurser. I det nutida konsumtionssamhället alstras en stor mängd avfall. Med tanke på framtiden måste dessa spår av vår förbrukning omvandlas eller slutbehandlas på ett sådant sätt att resurserna tillvaratas och miljön skyddas. Kultur Det öppna samhället innebär valfrihet vad gäller personliga värderingar och livsformer. Denna valfrihet är avgörande för individens möjlighet att tillgodogöra sig kulturens värden och därigenom utveckla sin personlighet. En annan förutsättning är att hänsyn och tolerans präglar samhället. Förståelse och respekt krävs för alla åsiktsriktningar, som inte står i strid med det demokratiska samhällssystemet. Det öppna samhällets bästa skydd är kunskap. Inte minst därför är det väsentligt att samhället svarar för en allsidig och objektiv utbildning och forskning. Enligt vår mening får avkall icke ges på kvalitetskravet. All undervisning och utbildning bör syfta dels till att meddela kunskaper, dels till att bygga upp individens omdöme och mognad. Vår skyldighet att väl förvalta och vidareutveckla arvet från tidigare generationer gäller i högsta grad i dag inom kulturlivets område. Vi moderater ser som en av våra främsta uppgifter att slå vakt om de värderingar och den människosyn som utgår från kristendomen och som utgör grunden för den västerländska civilisationen. Sverige i världen Vi vill verka för att Sverige skall utvecklas i fred och i frihet. Detta kräver ständig vaksamhet och aktiva insatser. Skilda ideologier och stormaktsintressen står mot varandra i vårt lands omedelbara närhet. Globala rättviseproblem är ännu långt ifrån lösta. Den människans rätt till frihet som vi uppfattar som samhällets grund förtrycks i stora delar av världen. Principen om utrikespolitisk alliansfrihet - syftande till neutralitet i krig - är fast förankrad hos vårt folk. För att kunna bidra till stabiliteten i norra Europa och för att kunna säkra vårt oberoende vid en konflikt i vår närhet måste den ha stöd av ett starkt totalförsvar. Försvaret ger oss den yttre trygghet som är en förutsättning för vår frihet. Den svenska utrikespolitiken har bred förankring bland medborgarna. Den bygger på respekt för idéerna om demokrati och om individens frihet som förutsättningar för en värld av fred och social rättvisa. Vår tid präglas av allt mer angelägna behov av internationell samverkan för att lösa nationella och internationella problem. Nationalstaten är ofta allt för liten för sådana uppgifter. För Sverige är det naturligt att sträva efter ett allt mer fördjupat samarbete på samhällslivets alla områden med våra nordiska broderländer och med de europeiska nationer som omfattar samma värderingar som vi. Vår framtid ligger i en nära samverkan inom Norden och Europa. Men vi vill också verka för ett fördjupat samarbete över de barriärer som delar vår världsdel och vår värld. Genom samarbete och ökad inbördes förståelse kan fredshot undanröjas. Allmän nedrustning måste eftersträvas. Huvudinriktningen för Sveriges biståndspolitik måste vara att hjälpa människorna i de fattigaste länderna. Biståndet skall också främja en demokratisk utveckling mot nationell frihet. En helhetssyn måste känneteckna biståndspolitiken. Den skall också omfatta insatser som görs av organisationer och företag. Vår välfärd bygger på ett fritt utbyte av, varor, vetande idéer och människor mellan länderna. Frihandel är en grundläggande förutsättning för inte bara vårt lands välfärd utan också för världsekonomin i dess helhet. Utan en fri och expanderande världshandel skulle utvecklingsländernas möjligheter drastiskt försämras. Framtiden måste föra med sig ett allt bredare och djupare samarbete över gränserna. Nationella lösningar på alla problem är inte möjliga Våra möjligheter att vidareutveckla det svenska samhället är beroende av vår villighet att öppna oss för internationellt samarbete, erfarenhetsutbyte och utveckling. Idéprogram 1978 www.moderat.se info@moderat.se Box 2080 • 103 12 Stockholm