Vår agenda i Bryssel - Kristdemokraternas valmanifest inför Europaparlamentsvalet 2014

Vår agenda i Bryssel Kristdemokraternas valmanifest inför Europaparlamentsvalet 2014 www.kristdemokraterna.se Innehåll Vår vision för Europa Europas historia är fylld av våld, krig och blodspillan. På slagfält, i skyttegravar, i koncentrationsläger, av bomber och terror har miljontals människor dödats i vårt Europa. Inga bilder, inga berättelser kan få oss i ett Sverige förskonat från krig i över 200 år att ens ana vilka fasor vårt Europa genomlevt. När Europa låg i ruiner efter andra världskriget reste sig tre kristdemokratiska statsmän upp: Konrad Adenauer i Tyskland, Alcide de Gasperi i Italien och Robert Schuman i Frankrike. De hade alla levt i gränstrakter som efter krig och fredsfördrag flyttats mellan olika stater. De hade alla tre förföljts och upplevt krigets förödelse och förråande inverkan på människan. I deras efterkrigsanalys identifierades en gemensam orsak i nazismen, fascismen och kommunismen. Det var materialismens människosyn och etik. Det går inte att bygga ett gott samhälle med en människosyn där den enskilda människan inte är någonting värd. Det går inte att bygga ett gott samhälle där etiken är att makt går före rätt. Adenauer, de Gasperi och Schuman förenades också i den gemensamma övertygelsen att enbart ett enat Europa kan förhindra krig. Enbart försoning mellan länder och enskilda kunde lägga grunden till ett nytt och enat Europa, där fred och frihet råder. De menade att en nödvändig förutsättning för detta projekt är den kristna människosynen och etiken med sina judiska rötter. Varje människas okränkbara värde skulle bli vägledande för framtidens politiska makthavare. Så påbörjades bygget av det europeiska huset. Detta är också vår vision. Bygget blir aldrig färdigt. Nya våningar tillkommer. Inredningen tål att både kritiseras och ändras. Kristdemokraterna är varma EU-anhängare. Det innebär dock inte att vi tycker att EU ska fatta beslut på alla områden. EU-politiken ska, liksom all politik, byggas på respekt för subsidiaritetens princip om att beslut ska fattas på den mest ändamålsenliga nivån, så nära medborgarna som möjligt. Beslutfattande på EU-nivå har därför sina gränser. För att EU ska kunna utvecklas i positiv riktning och ha hög legitimitet hos medborgarna måste subsidiaritetsprincipen tillämpas. Många frågor hanteras bäst av medlemsstaterna, regionerna, kommunerna eller medborgarna själva. EU ska ägna sig åt de politikområden som inte kan lösas på dessa nivåer, och fokusera tid och kraft till frågor där samarbetet verkligen har betydelse för EU:s medborgare. För att unionen ska vara långsiktigt hållbar och ha legitimitet krävs att den tilldelas makt från medlemsstaterna men också att unionen kan fråntas kompetensområden då läget i EU och omvärlden förändras. Makt ska kunna flyttas från Bryssel – inte bara till Bryssel. Konstruktivt ifrågasättande av mer överstatlighet går att kombinera med visionen om en stark, konkurrenskraftig och framtidsinriktad union. En union vars främsta uppgift förblir att bygga samförstånd och fred. Rätt beslut på rätt nivå EU ska fokusera på de frågor som är för stora för medlemsländerna att klara enskilt. Det andra ska de enskilda medlemsländerna besluta om själva. De vardagsnära besluten ska förbli vardagsnära. EU ska därför fokusera på gränsöverskridande utmaningar så som organiserad brottslighet, klimatpåverkan och förbättrad handel. Arbetstidsregler, föräldraledighet, kvotering, vargjakt och det svenska snuset, ska EU inte lägga sig i. EU:s fokus bör vidare ligga på de politiska målen. Hur målen ska uppnås ska inte föreskrivas i detalj. För mycket betoning på enhetlighet i EU:s lagstiftning kan ha oönskade effekter och avsevärt höja kostnaderna för det nationella genomförandet. Medlemsländerna bör ges utrymme att använda de medel som är mest effektiva i deras specifika situation. Vi kristdemokrater säger nej till onödig centralisering och byråkratisering, vi vill verka för att EU:s resurser används på ett klokt och ändamålsenligt sätt och inte förslösas. Vi stöttar EU- samarbetet och jobbar för ett ökat förtroende för EU. Det behövs en reformagenda i Bryssel. Vår agenda för rätt beslut på rätt nivå: - Inrätta en gränsvakt mot växande byråkrati En av EU-kommissionens vice ordförande bör få till uppgift att vara subsidiaritetskommissionär - en gränsvakt mot onödig byråkrati med särskilt ansvar för att bevaka tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Ansvaret innebär att kontinuerligt granska EU:s lagstiftning på alla områden och att utvärdera nödvändigheten av befintlig lagstiftning. Till funktionen hör att samordna förslag om vilken lagstiftning som kan och bör upphävas, förenklas eller uppdateras. Subsidiaritetskommissionären bör också ha ansvar för att se till att kommissionen lämnar välgrundade och tydliga redogörelser för förslagens överenstämmelse med subsidiaritetsprincipen. - Skärp betydelsen av gult kort De nationella parlamenten har möjlighet att göra en subsidiaritetskontroll av EU-förslag. Den svenska riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Om en tredjedel av de nationella parlamenten drar slutsatsen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen får EU-kommissionen en varning, ett gult kort, vilket innebär att förslaget antingen ska skrotas eller omarbetas. Men EU-kommissionen kan också strunta i det gula kortet och återkomma med samma förslag igen, bara de motiverar varför. Vi menar att man bör göra de gula korten röda så att tillämpningen skärps och att det ställs krav på kommissionen att antingen skrota förslaget eller omarbeta det i enlighet med de synpunkter som inkommit vid subsidiaritetsprövningen. - Nej till beskattningsrätt för EU Unionen bygger på medlemsstaters och medborgares visioner och bör finansieras direkt av medlemsstaterna. I detta ligger en form av kontroll över att EU som institution inte gör mer än medlemsstaterna gett mandat till. Vi säger nej till att EU ska ha egen beskattningsrätt och nej till förslagen om skatt på finansiella transaktioner. - Stoppa flyttcirkusen av EU-parlamentet mellan Bryssel och Strasbourg Kostnaden för den månatliga flytten av parlamentet mellan Bryssel och Strasbourg beräknas uppgå till 180 miljoner euro årligen, vilket motsvarar ca 1,6 miljarder kronor. I dessa kostnader ingår inte underhållsarbetet för lokalen i Strasbourg som står tom 300 dagar om året. Inte heller ingår kostnaderna för de miljöutsläpp som uppstår vid transport av såväl ledamöter som personal och kontorsmaterial. Detta är inte rimligt. Europaparlamentet ska ha ett säte. Bekämpa brott tillsammans Rätten till fri rörlighet är en av de största framgångarna för den europeiska integrationen. Den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital utgör en av grundstenarna i EU- samarbetet. Den fria rörligheten har positiva effekter för sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft. Men de öppna gränserna underlättar dessvärre också för den grova brottsligheten. EU behöver därför en gemensam plan för att motverka den grova gränsöverskridande kriminaliteten, bland annat omfattande narkotikahandel och illegal alkoholförsäljning. Vi behöver öka tull- och polissamarbetet för att stoppa barnsexhandel, illegal vapenhandel och penningtvätt. Somliga menar att vi åter måste bygga murar för att komma åt den ökande brottsligheten men vi är övertygade om att samarbete inom EU är bästa vägen. Vår agenda för färre brott: - Bekämpa människohandeln EU har beslutat om en enhetlig lagstiftning mot människohandel och vi vill driva på för att den snarast ska implementeras av samtliga EU-länder. Straffsatserna för denna typ av brottslighet måste harmoniseras i större utsträckning. Den utbredda acceptansen för sexköp har bidragit till att människohandel blivit en lukrativ form av organiserad brottslighet. I Sverige har sexköpslagen från 1999 till stor del förändrat synen på prostitution. Kristdemokraterna menar att man inte effektivt kan bekämpa människohandel för sexuella ändamål om man samtidigt tillåter en prostitutionsmarknad och vill därför i samarbete med andra medlemsländer belysa den svenska sexköpslagens positiva effekter. - Blockera internetsidor med övergreppsbilder på barn Varje gång en övergreppsbild eller film på ett barn visas sker övergreppet på nytt. Alla sidor som förmedlar eller tillgängliggör sådana här filer är därför en del av ett pågående övergrepp. Detta är en mycket allvarlig brottstyp som kräver handlingskraft. Vi vill därför utveckla direktivet om bekämpande av övergrepp mot barn från 2011. EU-länderna ska inte bara stänga ner servrar på deras eget territorium, som nu är fallet, utan också stänga ner möjligheten för internetanvändare i det egna landet att ta del av sådana webbsidor. Länderna bör förbinda sig till att tvinga sina internetleverantörer att blockera sidor med övergreppsmaterial, oavsett var i världen serven rent fysiskt är placerad. - Öka tull- och polissamarbetet Europeiska polisbyrån (Europol) och organet för straffrättsligt samarbete mellan EU-ländernas åklagarmyndigheter, Eurojust, har redan i dag befogenhet att bistå nationella polis- och åklagarmyndigheter i brottsutredningar och samordna åtal som rör två eller flera länder. Men för att mer effektivt kunna kartlägga och gripa misstänkta brottslingar, krävs ett mer effektivt informationsutbyte mellan medlemmarnas brottsbekämpande myndigheter. Kristdemokraterna vill därför verka för ett starkare samordningsmandat för Europol och Eurojust. Detta är viktigt inte minst för att bekämpa den omfattande handeln med narkotika. - Bekämpa korruption och fusk med EU:s bidrag Demokratisk kontroll och öppenhet ska vara grundläggande för EU:s medlemsstater och dess institutioner. Enligt EU-kommissionens första antikorruptionsrapport kostar korruption årligen EU:s länder närmare 120 miljarder euro. Vi vill därför verka för ökad transparens inom EU- institutionerna, förbättrat skydd för s.k. visselblåsare och skärpta redovisningskrav på EU- parlamentariker och högre tjänstemän. - Krafttag mot terrorism Terrorism – oavsett vilket ursprung, vilka drivkrafter eller avsikter terroristen har – är en oacceptabel kränkning av människovärdet. Det är ett hot mot rättsstaten och de universella fri- och rättigheterna på vilka västerlandets civilisation och inte minst Europasamarbetet vilar. Vi ser ett behov av kraftfullare åtgärder, såsom underlättande av informationsutbyte mellan medlemsstaternas polis- och domstolsväsenden vid misstänkta terrorismbrott, liksom mellan medlemsstaterna och centrala EU-aktörer såsom Europol och Eurojust, och mellan dessa och Interpol. - Stärk medlemsländernas förmåga och skyldighet att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism Organiserad brottslighet ska inte få verka ostört. Att begränsa möjligheterna till vinst på sådan verksamhet är det mest effektiva sättet att nå reella resultat. Men kampen mot penningtvätt inom EU är också en utvecklingsfråga. År 2011 flyttades 947 miljarder dollar illegalt från utvecklingsländer till västerländska ekonomier.1 Pengar som används för kriminella aktiviteter, korruption och som låser in miljontals människor och många länder i fattigdom och ojämlikhet. De här pengarna måste "tvättas" innan de kan användas i öppna finansiella system. Vi stöder det arbete mot finansiell brottslighet som idag sker inom EU. Vi vill därutöver förbjuda s.k. skalbanker, det vill säga offshore-institutioner som inte bedriver någon egentlig verksamhet utan oftast används av ombud eller anonyma kontohavare för pengatvättssyften. Stå upp för människovärdet EU måste alltid jobba för mänskliga rättigheter och demokrati, och kräva att alla länder tar ansvar för att hjälpa utsatta människor. Många människor flyr från krig, förföljelse och förtryck. Många söker skydd i Europa. Sverige tar ett stort ansvar för mottagandet, medan andra länder inte ger de asylsökande de rättigheter som vi gemensamt beslutat om. Vi måste se till att alla människor får en rättssäker och human behandling och att alla länder delar på ansvaret. 1 Global Financial Integrity (GFI):s rapport ”Illicit Financial Outflows from Developing Countries: 2002-2011”, december 2013. URL:http://iff.gfintegrity.org/iff2013/Illicit_Financial_Flows_from_Developing_Countries_2002-2011- LowRes.pdf 6 Vår agenda för människovärde: - Fördjupa samarbetet med EU:s grannländer i öst och syd Ett fördjupat samarbete med EU:s grannländer i öst och syd gynnar säkerheten och välfärden för båda parter. Oroligheterna i Ukraina har visat på vikten av det pågående europeiska östsamarbetet med Armenien, Azerbaijan, Georgien, Moldavien och Ukraina för att gynna en demokratisk utveckling i dessa länder. På sikt bör även Vitryssland ingå och tills dess bör EU söka andra vägar för att kringgå den diktatoriska regimen och istället direkt stödja demokratiska krafter. - Värdebaserad utrikespolitik Kristdemokraterna vill driva på för en mer aktiv, samstämmig och slagkraftig europeisk utrikespolitik där främjandet av demokrati och ökad respekt för mänskliga fri- och rättigheter har absolut prioritet. EU kan och ska spela en central roll i omvärlden och verka för fred, frihet, trygghet och välfärd såväl i som utanför Europa. För det krävs tydligare visioner, förstärkt samarbete och högre effektivitet i genomförandet av den gemensamma utrikespolitiken. - Skärp kraven och sanktionerna mot de länder som inte lever upp till sina skyldigheter inom flyktingpolitiken EU:s gemensamma politik ska garantera att alla asylsökande får en rättssäker och human behandling oavsett vilket EU-land de kommer till, detta sker inte alltid. Det finns idag alltför många EU-länder som inte tar sitt ansvar i flyktingpolitiken och som inte lever upp till de gemensamma besluten när det gäller bemötandet av asylsökande. I flera länder sköter exempelvis polisen asylärenden, vilket är oacceptabelt. Alla medlemsstater måste kunna erbjuda flyktingar en human och rättvis behandling och leva upp till kraven i EU:s gemensamt beslutade regler på asyl och flyktingområdet. Vi vill att kraven skärps med verkningsfulla sanktioner mot länder som inte lever upp till sina åtaganden. - Skapa lagliga vägar till EU genom att göra det möjlighet att söka nödvisum före inresa Framväxten av den omfattande illegala flyktingsmugglingen beror delvis på den restriktiva visumpolitiken inom EU. I dag går det inte att söka asyl i EU på distans från utlandet. Man kan inte heller få visum till ett EU-land för att söka asyl. Många människor på flykt ser sig därför hänvisade till illegala och hänsynslösa flyktingsmugglare. Kristdemokraterna anser att gemensamma steg bör tas från EU:s länder att i samarbete med UNHCR öppna möjligheten att söka nödvisum före inresa till EU. - Förbättra mottagningen av flyktingbarn Varje år kommer tiotusentals ensamkommande flyktingbarn till Europa och söker asyl. Det finns EU-länder där barn blir behandlade som brottslingar bara för att de kommit till Europa. Detta är oacceptabelt. De är barn som flyr från krig och konflikter och det är vårt ansvar att skapa en situation där de känner säkerhet, trygghet och där de kan utvecklas, detta alldeles oavsett hur kort eller lång tid de stannar i EU. Regelverket måste förbättras så att alla barn får någon som juridiskt för deras talan och tilldelas en god man. - Bistånd för utveckling, demokrati och mänskliga fri- och rättigheter Sverige och EU har ett moraliskt ansvar att minska fattigdomen i världen. Det behövs fortsatt samordning av EU-ländernas bistånd samtidigt som EU som biståndsaktör, i kraft av sin storlek, kan arbeta ännu tydligare för demokrati och mänskliga rättigheter. EU-länderna har åtagit sig att till år 2015 höja biståndsnivån till 0,7 procent av BNI, det mål som FN satte redan 1970. Sverige är tillsammans med ett fåtal andra EU-länder i dagsläget ensamt om att avsätta 0,7 procent eller mer av BNI, och Kristdemokraterna vill verka för att fler EU-länder ska höja sina biståndsnivåer så att EU kan leva upp till sina åtaganden gentemot låginkomstländerna. . EU bör fortsätta samordningen av biståndet i låginkomstländer, öka stödet för demokrati och mänskliga rättigheter och ställa krav på att de länder som mottar bistånd från EU för en aktiv politik för mänskliga rättigheter och demokrati. - Hemlösa EU-medborgare – tydliga krav och stöd till EU-länder för att leva upp till mänskliga rättigheter Kristdemokraterna värnar om den fria rörligheten för EU-medborgare och deras familjemedlemmar. Rörligheten har positiva effekter för ekonomin och har stor betydelse för jobbtillväxten. Samtidigt har hemlösa EU-medborgare blivit alltmer synliga på gator och torg under de senaste åren. Många av dessa är rumänska romer. Situationen för romer i Rumänien är en nyckelfråga då många av dem lever i utsatthet och fattigdom. Diskrimineringen av, och fördomarna om romer, är utbredd. Utsattheten, diskrimineringen och fattigdomen gör att många romer har lågt förtroende för de offentliga institutionerna, de saknar ofta identitetshandlingar och registrerar sig inte för att få tillgång till sjukvård, sociala förmåner och utbildning. Rumänien har under perioden 2007-2013 tilldelats stora summor från EU inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik, bland annat för social integration av missgynnade grupper, som exempelvis romer. Rumänien har dock inte lyckats använda medlen och genomförandetakten är låg på grund av brister i förvaltningen och brist på långsiktighet. Situationen för olika minoriteter i medlemsstaterna är främst ländernas eget ansvar. Men situationen för romerna i Europa kräver att EU ger Rumänien ett temporärt administrativt stöd för integrering och förbättring av romernas situation. Stödet ska vara kopplat till tydliga krav och kan liknas vid det som Grekland fick i samband med den djupa ekonomiska krisen. En stark ekonomi för företagande och jobb Fri rörlighet mellan Europas länder skapar fler jobb och bättre välfärd men arbetslösheten är ett av Europas största problem, inte minst bland unga. Ekonomisk kris, oansvarig politik, slutenhet och byråkrati är grundorsakerna. Ett öppet Europa och tydliga krav på att medlemsländerna ska genomföra nödvändiga ekonomiska reformer, skapar de bästa förutsättningarna för tillväxt och fler jobb. Vår agenda för en stark ekonomi och fler jobb: - Nej till euron. En gemensam valuta har fördelar, men förutsätter dels ökad överstatlighet, dels att alla deltagarländer tillämpar samma stränga budgetdisciplin och fortsätter leva upp till stabilitets- och tillväxtpaktens alla delar. Mot bakgrund av de senaste årens ekonomiska utveckling är Kristdemokraternas slutsats att ett svenskt deltagande i euron är bortom meningsfull diskussion för överskådlig framtid. - Skärp sanktionerna mot medlemsländer som inte genomför beslutade ekonomiska reformer EU-länder som sköter sin ekonomi och sina statsfinanser ska inte betala för länder som lever över sina tillgångar. Sverige ska givetvis bidra till väl fungerande finansiella system i EU och stödja medlemsstater som bedriver en sund finanspolitik på det nationella planet. Det behövs fortsatt utveckling av tillsynsmekanismer och stramare regler för de nationella budgetpolitiska ramverket för att se till att länder i ekonomiska svårigheter verkligen agerar i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. - Öka ambitionen och takten för att ta bort handelshinder i Europa, inte minst för tjänstesektorn. Om tjänstedirektivet genomfördes i alla medlemsländer skulle resurserna till välfärden öka. Beräkningar visar att BNP kan öka med 0,3 till 0,7 procent, cirka 600 000 nya jobb skapas och tjänstehandeln inom EU öka med 20 till 40 procent.2 Kristdemokraterna vill öka ambitionen och takten för att ta bort floran av de handelshinder som finns kvar. - Verka för ökad frihandel mellan EU och USA Ett fördjupat ekonomiskt samarbete mellan EU och USA är av stor vikt för Sverige. USA är en av våra viktigaste handelspartner och med ett ambitiöst och långtgående frihandelsavtal beräknas Sveriges export till USA kunna öka med 17 procent. Det bilaterala frihandels- och investeringsavtal som EU och USA sedan 2013 förhandlar om inom ramen för Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) är det viktigaste frihandelsavtal EU någonsin har förhandlat. I en tid av osäkerhet i världsekonomin är det viktigt att TTIP blir så ambitiöst och heltäckande som möjligt, utan att vi för den delen gör avkall på de höga krav vi har inom andra områden såsom miljö, livsmedel, djurskydd, hälsa och konsumentskydd. - Vidta åtgärder för att minska företagens administrativa börda Kristdemokraterna anser att arbetet för minskad byråkrati och mindre betungande regelverk för företag – särskilt för små och medelstora – behöver intensifieras. Detta innefattar bland annat förenkling av reglerna för offentlig upphandling och förenkling av redovisningsstandarder. Detta bör bli ett uttalat uppdrag för den av EU-kommissionens vice ordförande som enligt vårt förslag bör utses att vara subsidiaritetskommissionär. Höj miljö- och klimatambitionen. Människans påverkan på miljön berör oss alla, oavsett var på jorden vi bor. Föroreningar i andra länder når även oss. Att samarbeta kring miljöfrågorna är avgörande för att minska klimatpåverkan. Det räcker inte att ett land har höga ambitioner. På miljö- och klimatområdet krävs även bredare insikter och förhandlingsskicklighet för att nå gemensamma mål och satsningar. EU:s jordbrukspolitik behöver reformeras så att den består av mindre subventioner och driver utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart jordbruk och god kvalitet. 2 För en sammanställning av de rapporter som ligger till grund för skattningarna, se kommissionens rapport ”The Economic impact of the Services Directive: A first assessment following implementation” från i juni 2012. URL: http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/economic_paper/2012/pdf/ecp_456_en.pdf Vår agenda för miljö, klimat och djurskydd: - Fasa ut miljöfarliga kemikalier Vi exponeras dagligen för farliga kemikalier som finns i vår vardag. Produkter som textilier, kosmetika och leksaker vilka i hög grad importeras, kan innehålla hormonstörande kemikalier och allergiframkallande ämnen. I synnerhet leksaker är den importgrupp som inte uppfyller dagens EU-lagstiftning. I de fall Sverige vid tidigare tillfällen gått före EU-lagstiftningen och förbjudit olika ämnen, som Bisfenol A i barnmatsburkar, har vi ofta hamnat i konflikt med EU- kommissionen och EU-lagstiftningen med anklagelser om handelshinder. Därför behöver lagstiftningen på EU-nivån utvecklas och skärpas. - Livsmedel ska märkas med ursprung och innehåll Bra ursprungs- och innehållsmärkning ökar konsumentmakten och ökar chanserna att göra medvetna val. Europas länder har skiftande djurskyddslagar, i de flesta avseenden har Sverige ett starkare djurskydd än övriga länder, vilket medför en högre kostnadsbild för svenska djurhållare som därmed missgynnas i den europeiska konkurrensen. Gemensamma regler för ursprungsmärkning kan leda till ökade krav på bättre djurskydd i Europa. Därför vill Kristdemokraterna att samma regler för ursprungsmärkning även ska gälla för kött från andra djurslag än nöt. EU-kommissionen ska använda sina möjligheter till vite mot länder som bryter mot djurskyddsregler vilket snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. - Motverka plågsamma djurtransporter inom EU Kristdemokraterna vill att mervärden som utmärker svensk jordbruksproduktion, bland annat i form av starka miljö- och djurhållningsvillkor, ska gälla hela EU. I Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar med länder utanför unionen måste EU ställa bestämda miljö- och djurskyddskrav. Alla bidrag för transport av levande djur måste upphöra. - Skärp EU:s klimatmål EU-kommissionen har föreslagit att utsläppen av växthusgaser inom EU ska minska med 40 procent till 2030 jämfört med 1990. I förslaget finns också ett nytt mål för förnybar energi om minst 27 procent till 2030. Kristdemokraterna välkomnar förslaget till klimat- och energipaket, men anser att ambitionsnivån behöver höjas. Vi vill att EU ska enas om ett klimatmål där utsläppen, inklusive åtgärder genom internationella krediter, ska minska med sammantaget 50 procent till år 2030. - Verka för ett välfungerande handelssystem för utsläppsrätter, som ökar resurserna till klimatrelaterad forskning och investeringar i miljövänlig teknik EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett viktigt steg mot minskade utsläpp av koldioxid. Priserna för utsläppsrätter inom EU har sjunkit dramatiskt – med uppemot 75 procent under de senare åren, till följd av ett stort överskott av utsläppsrätter på marknaden. Man bör vara försiktig med varje form av ingrepp som kan störa den fria marknaden, men vi ser samtidigt mycket allvarligt på situationen att utsläppsrätter nu slumpas ut till priser långt under det tänkta marknadsvärdet. Vi stödjer därför en justering av antalet utsläppsrätter så att auktionssystemet kan fungera som det var tänkt och inbringa mer medel till forskning och investeringar i klimatsmart teknik. Utsläppshandeln bör snarast utvidgas till att också omfatta flygtrafiken.